Sök i arkiven

Åkestam Holst m fl
Kungsgatan 5
Box 7103
103 87 Stockholm
Phone: +46 8 14 11 11
Fax: +46 8 21 68 10
Skriv ett mail / Email us
Vi jobbar här / Our people

Antal inlägg: 1742
Kommentarer: 1245

Efter regn kommer quattro!

Efter regn kommer sol, men först quattro. Se filmen om annonsen som hjälpte frusna och nyvakna pendlare.

 

Framtiden redan här!

 
Enligt nyhetsbevakaren och teknologimonitorn BuzzFeed har framtiden redan anlänt till Kungsgatan 5 och Åkestam Holst. Vår kampanj Blowing in the Wind för Apotek Hjärtat tilldrog sig stor uppmärksamhet när den släpptes i början av året. Frågan är om inte #4 på den här listan är den ultimata bekräftelsen:

Årets smörigaste julskiva

Unknown

Det blir ingen jul förrän någon till slut sätter på den älskade hatade julskivan. Ingen jul utan Jöback, Christer Sjögren och Carola. I år har korna i Bregottfabriken tagit i från klövarna för att du ska komma i julstämning. 

Debutplattan Smöriga julsånger är inspelad i hagen – med autentisk kosång och ackompanjemang från naturen. Här kan du lyssna på julens klassiker i så smöriga tonarter som du aldrig har hört dem förut. Alla låtar är producerade av Håkan Lidbo.

 



 

Naturligt god jul!

Den som inte får människors öra får ingenting

- En minnesanteckning om sevärd reklam

 

Människor behöver inte kolla på något vi gör. Uppmärksamhet har alltid varit, och kommer alltid att vara, den stora bristvaran för den som vill nå människor med reklam. Det är den vi konkurrerar om.

Samtidigt finns en stor variation i uppmärksamheten. De som såg ATG:s första reklamfilm med minihästen Vinnie på YouTube tittade t ex i genomsnitt 1 minut och 18 sekunder, helt av egen vilja. Filmen i sin helhet är 1 minut och 40 sekunder, så det fria valet att titta vidare och ta del av innehållet föll ut extremt fördelaktigt för ATG.

Det är i variationen det intressanta börjar. Vad ska annonsörer sträva efter för att hamna rätt, för att inte bli bortklickade och bortbläddrade?

 

Påvisa värde, snabbt som attan

Första intrycket är extremt viktigt för att inte bli bortsållad. Hjärnan bildar sig en (omedveten) uppfattning av en annons på bråkdelar av en sekund. Inom några få sekunder behöver en reklamfilm skapa intresse och känslor: överraskning, glädje, förväntan, fascination. Annars ökar direkt risken att människor stänger av.

Sen behövs dramaturgi som håller intresset och känslorna i liv även efter de första sekunderna. Den som registrerar ögonrörelser ser en tydlig varningsflagg att människor är på väg att stänga av en reklamfilm när de börjar fladdra med blicken. 

Det är förstås omöjligt att lyckas med detta om man inte har ett otroligt fokus på värdet för den som ska se reklamen. Vad ger vi egentligen den som tittar, scen för scen och sekund för sekund? 

 

Det stora självbedrägeriet

Bara med benhårt fokus på varför en publik skulle vilja titta vidare kan vi minska risken att människor stänger av eller zonar ut, och öka chansen att folk frivilligt söker upp vår kommunikation.

Problemet är att det är lätt hänt att tumma lite på detta fokus, när man samtidigt vill få in olika "budskap" om ett varumärke. Inifrån-perspektivet kryper fram. Kommunikation på mottagarens villkor glider mot information utifrån sändarens önskemål. 

En anledning är att man kan bli förblindad av önskan att nå affärsmålen, så att man glömmer ge tillräcklig prioritet åt underhållningsvärdet.

En annan är att vi som arbetar med reklamen alltid ser klart hela reklamen. Utan konkurrens om vår uppmärksamhet.

Likadant är det tyvärr ofta i reklamtester. Testresultaten ger för stor vikt åt rationell budskapsförståelse och för liten åt frågan om människor ens kommer att se reklamen när de inte "tvingas" se den i ett test.

Allt detta gör att det är lätt att ta uppmärksamheten för givet, och istället jaga tydligare avtryck. När det är uppmärksamheten som är den värsta flaskhalsen.   

Människors engagemang är i regel minimalt, särskilt bortom de redan frälsta. Och budskapsförståelse är överskattat. Viktigare är att få folk att tänka på varumärket överhuvudtaget. Att koda in en koppling mellan varumärket och relevanta behov eller situationer. 

 

Värde som är snabbt och samtidigt slitstarkt

Därför behöver vi skapa innehåll som är värt att ägna uppmärksamhet åt även om man inte är intresserad. Vi måste alltid veta vad vi ser som publikvärde. Det värdet måste tydliggöras sekundsnabbt. Och sedan behållas, odlas och växa.

Det måste dessutom vara slitstarkt, inte effektsökeri av engångskaraktär. Reklam kan vara originell första gången vi ser den, men om människor zonar ut när de ser den igen t ex för att skämtet känns gammalt så gör vi inte hela jobbet. Vi behöver kunna påminna människor mer kontinuerligt, över tid.

Det här är sjukt svårt.

Men i framtiden kanske det är en absolut grundförutsättning, när människor får ännu större möjligheter att välja bort eller köpa sig fria från reklam.

Och redan nu är fokus på värdet något som lönar sig i långa loppet. 

 

Publiken belönar den som gör bra reklam

Min gamla parhäst Sara Rosengren, docent i marknadsföring och numera prisbelönt forskningsansvarig på Center for Retailing vid Handelshögskolan, forskar om reklamkapital. För några veckor sedan publicerade hon tillsammans med Micael Dahlén sina resultat i Journal of Advertising

Idén är att företag som gör reklam som människor tycker är sevärd bygger upp ett slags kapital som sedan ger olika fördelar.

En fördel är att människor blir mer benägna att ta del av framtida reklam från företaget. Bra reklam skapar intresse för mer bra reklam. Det leder till att fler observerar nästa kampanj från företaget.

Den som inser att en reklamfilm kommer från ett företag med ett bra track record börjar titta med mer välvilliga ögon. Och positiv förväntan är ju ett bra ingångsvärde. Det minskar risken att stänga av i förtid och ger innehållet en chans att visa sitt värde. 

Reklamkapital är värdefullt. Det betyder till exempel mer för möjligheterna att få uppmärksamhet än attityder till varumärket, köpintention och lojalitet.

Den som investerar i bra reklam investerar i sin framtid som annonsör och uppskattat varumärke. 

 

Alltså

Människor kan välja bort den mesta reklam som möter dem. Hur mycket kommer morgondagens publik att vilja se? Alla drömmar om att förmedla diverse budskap om ett varumärke är meningslösa om vi inte hittar uttrycksmedel som människor vill ta till sig.

Därför behöver vi rätt metoder och utvärderingskriterier. Som inte snedvrider vårt arbete för att de förutsätter en uppmärksamhet/bearbetning som vi verkligen inte kan ta för givet. Den som inte får människors öra får ingenting.  

På min personliga checklista har jag en punkt om att alltid kolla ett extra varv på hur briefer och reklamidéer kan förvaltas för att odla och skydda ett bra publikvärde:

- Har reklamen potential att suga in människors uppmärksamhet på några få sekunder?

- Vad kan göras för att hålla kvar intresset?

- Finns förutsättningar att bygga långsiktigt reklamkapital och positiv förväntan över tid?

Publikvärdet är heligt. Det är det som skapar uppmärksamhet och en vilja att överhuvudtaget ta del av framtida reklam. Kompromissar vi bort det i jakt på annat så lurar vi oss själva. Ingen hör ett träd som faller i skogen. 

Gör vi däremot rätt så kommer människor att lägga det på minnet och belöna oss i det långa perspektivet.

Nästan alla är labila, nästan alla glömmer

- En minnesanteckning om lojalitet och varumärken

Många produkter, inte minst dagligvaror, köps på vana. Vad betyder det egentligen? Betyder det verkligen att folk är lojala och köper samma varumärke gång efter gång? Det är lätt att tänka sig att det är så det är: ”jag har min favorit, jag håller mig till den”. 

Jag har nyligen funderat på vad jag skulle vilja ha lättare att komma ihåg ur den vetenskapliga litteraturen om konsumentbeteende. En av de saker jag börjat skriva på baksidan av handen handlar om den mänskliga ombytligheten.

 

Vilket tvättmedel brukar du köpa? Jaså, det tror du?

Den här bilden beskriver hur ofta Persil, ett av Storbritanniens mest sålda tvättmedel (=Via i Sverige), köps per år:

Skärmavbild 2014-11-11 kl. 15.42.28

(Källa: Kantar via SlideShare)

 

Diagrammet säger att det vanligaste är att de som köper Persil under ett år stoppar Persil i varukorgen… en gång. Näst vanligast är att det sker två gånger. Tre gånger börjar redan bli ovanligt, och fler tillfällen än så är det bara enstaka procent av kundbasen som får till. 

En stor majoritet är alltså vad man kan kalla ibland-köpare.

Om du tror att du köper samma tvättmedel varje gång, så skulle du vara ett undantag. Eller ta miste på ditt eget beteende. Vad vi tror och vad vi faktiskt gör är ju inte alltid samma sak...

 

De oftast köpta varumärkena köps inte jätteofta

Mer statistik från den brittiska dagligvaruhandeln, nu de tio varumärken (oavsett kategori) som köps oftast:

Statistic_id301875_leading-fmcg-brands-ranked-by-frequency-purchased-in-the-united-kingdom--uk--2013

 

Vad tabellen säger är att om de som köper varumärket köper det i snitt 9 gånger per år så räcker det för att varumärket ska hamna i topp 10 alla kategorier. 

Topp 10. Utan att ens köpas en gång i månaden.

Jag har inte sett någon motsvarande tabell för Sverige, men jag har svårt att tro att den skiljer sig radikalt. Kolla t ex hur ofta världens 10 mest köpta varumärken väljs:

1. Coca-cola: 14 ggr/år

2. Colgate: 6 ggr/år

3. Nescafé: 10 ggr/år

4. Maggi: 7 ggr/år

5. Pepsi: 8 ggr/år

6. Knorr: 6 ggr/år

7. Lifebuoy: 7 ggr/år

8. Lay’s: 6 ggr/år

9. Pantene: 5 ggr/år

10. Kraft: 8 ggr/år

(källa: Kantar)

Av de 10 varumärken som säljs mest globalt, är det alltså bara Coca-cola som har köpare som går till avslut oftare än 10 gånger om året.

 

Nästan alla är labila, nästan alla glömmer

Siffrorna betyder att människor hoppar mellan märken. Vi kanske har någon favorit som vi köper lite oftare, men vi är antagligen inte alls lika trogna som vi själva tror. Vi glömmer vad vi gillar, och vi ändrar oss. Något råkade vara på extrapris, just idag kände jag för något annat, det var kallt ute, jag hittade inte min vanliga sort i hyllan.

 

Varumärken lever på ibland-köpare

Den genomsnittliga inköpsfrekvensen är alltså ganska låg även för de mest sålda varumärkena. Dessutom: genomsnittet dras upp av ett litet fåtal som verkligen köper ofta. Så den stora massan, de mest typiska konsumenterna, köper inte varumärket särskilt ofta. Inte ofta alls. Men de är många. Och därför viktiga.

Det är när varumärken lyckas få fler användare som de växer, inte alls lika lätt eller mycket genom att få befintliga att köpa produkten oftare.

Hur ofta vi köper något är inte så lätt att påverka, och antalet köptillfällen kommer att fördelas mellan olika varumärken. Det kommer att finnas olika lotter i en slags mental tombola som äger rum vid köpet. Stora varumärken har något fler lotter, men framför allt har de fler dragningar -- därför att de har fler köpare. (Den som vill grotta ner sig i det här kan t ex läsa ”How brands grow” av den australienska forskaren Byron Sharp.)

 

Hur många är viktigare än hur ofta

Grejen är alltså att få fler ibland-köpare. Men köpare är ju inget man skaffar sig en gång för alla och lägger på hög. Bara för att jag köpte Via förra gången finns inga garantier att jag gör det nu igen. Det sker en ny dragning i min mentala tombola, där Via kanske har fler lotter än andra men där någon annan ändå kan vinna.

Köpare måste förtjänas om och om igen. (Så länge vi inte säljer abonnemang, bokstavligt eller bildligt. Det är en annan historia.)

Företag som lever på att sälja ofta behöver ständigt göra sig relevanta för många och vara duktiga på att skapa mental tillgänglighet. Varje varumärke väljs bort hela, hela tiden - utan att någon ens märker det. Vi måste därför göra det lätt för en växande skara att tänka på oss som ett fullgott alternativ. 

I detta har reklamen en viktig roll. Om den har rätt utgångspunkt.

 

Ta sikte på alla oss som är lite ombytliga 

Det är ofta frestande att rikta kommunikation till de som står varumärket närmast. Att värdera smala, riktade kanaler över breda medier. Att optimera medieval och innehåll för att nå den lägst hängande frukten, i hopp om att slå an en sträng som ökar köpfrekvensen. Men tanken leder lätt i fel riktning.

Reklamen får normalt bättre effekt om den riktar sig till alla oss som är lite ombytliga. För om reklamen bara vänder sig till de redan frälsta, hur når den i så fall fram till den stora massan ibland-köpare som ger tillväxt? 

Bra reklamidéer behöver distribution, för att kunna fylla på rekryteringen av potentiella köpare. Kommer sådant som helt riktas mot de närmast sörjande att nå ut och tilltala även bredare lager?

 

Ibland-köparens glasögon

Den som bara köper våra produkter några gånger om året har sällan anledning att tänka på oss. Hen har inte lika lätt att ens känna igen varumärket i reklam eller på hyllan som våra trogna.

Hur får vi med oss även de stora skaror okunniga hoppjerkor som ska komma ihåg oss vid nästa köptillfälle? Det är något att grubbla på i varje uppdrag, men jag tror det ofta är värt att fundera på sånt som: 

- Unika kännetecken för varumärket och avsändarkopplingar så att även en ibland-köpare med taskig koll förstår vem som pratar

- Allmänmänskliga insikter trumfar "varumärkesinsikter". Små produktskillnader och interna referenser är sällan av intresse, om man inte kan göra "nyheter" av dem eller dramatisera dem på ett särskilt engagerande sätt

- Kreativa sätt att stärka minneskopplingen mellan de grundläggande köpbehoven/situationerna och vårt varumärke 

  

På checklistan

När man sätter sig in i ett varumärke blir man själv fånge i all kunskap. Man umgås med en arbetsgrupp och uppdragsgivare som tänker dagligen på varumärket. Det gör inte ibland-köpare. Och det är en skillnad som kan vara knepig att slå sig helt loss från. 

Nu har jag i alla fall lagt till en särskild punkt på min högst personliga checklista, för att det ska vara omöjligt att glömma att nästan alla i den vanliga världen är labila, nästan alla är glömska. Och så frågar jag mig själv, när jag tittar på en brief eller reklamidé: 

- Vilka förutsättningar har vi att göra avtryck hos en bred publik? Kan vi göra reklam som är inbjudande nog att påminna alla ointresserade, ombytliga staketsittare?

- Hur undviker vi omedvetna förkunskapskrav och att bara predika för de redan frälsta? 

- Hur når vi många, åtmistone i förlängningen?

ALLT FÖR DITT JULSTÖK

En god jul blir inte godare för att pepparkakorna är perfekta. Vad som bakas, lagas eller pysslas spelar ingen roll, för julstämning har aldrig handlat om resultat, det handlar om något helt annat. Vi vill uppmuntra alla julstökare att sänka ribban och glatt fortsätta kavla pepparkakor hur de än ser ut och vara lite förlåtande mot sig själva och andra i år. För den som sänker kraven, ökar ofta julglädjen. Så sätt din egen smak på julen och glöm inte bort att #detblirjuländå.

 

TVC - 60 sekunder

TVC - Belysning 20 sekunder

TVC - Granen 20 sekunder               

TVC - Julkortet 20 sekunder

TVC - Lussebröd 20 sekunder

TVC - Stöpa Ljus 20 sekunder

TVC - Lussekatt 20 sekunder

 

Nytt koncept: We Are Travelers

SAS har Skandinaviens mest erfarna resenärer och medarbetare. I det nya konceptet vill vi hylla dem, de sanna resenärerna och flyget som en del av resan.

De senaste åren har flygbranschen gått mot allt billigare biljetter och försämrad service. Hos vissa flygbolag talas det till och med om att införa ståplatser. Flyget har blivit degraderat till en transport som tar människor från A till B.

Det är konstigt. För de allra flesta är det fortfarande pirrigt och härligt att resa. Att flyga betyder att man åker på semester, att man upptäcker något nytt, letar äventyr, besöker staden som känns som ens andra hem, hälsar på sin bästa vän eller känner sig lite extra viktig på väg till ett möte.

Det här är en del av ett stort arbete för att tydliggöra att SAS är valet för de som ser på flyget som en stor och viktig del av sin resa.  

 

New concept: We Are Travelers 

Scandinavia's most experienced crew and passengers are choosing to travel with SAS. With the new concept we want to celebrate them, the true travelers. And bring back the magic of flying.

Recent years the airline industry has been lowering the prices and the service. To fly is no longer something special. Instead its looked upon like a transport from A to B. 

This is a part of a the work to take SAS back to premium and show that SAS is the first choose for Scandinavia's true travelers.

 

 

 

 

  

Sas_wat_travelers

 

Sas_wat_crew

 

Sas_wat_peter

  

Jag skriver på baksidan av handen

Häromsistens föreläste jag om konsumentbeteende och reklam på Marknadsakademien vid Stockholms universitet. Jag var inbjuden som gammal forskare och bokförfattare, men också som planner. Ämnet var öppet men fick gärna knyta ihop teori och praktik.

Som en del av förberedelserna försökte jag tänka efter vilka sanningar om konsumentbeteende som jag själv behöver ständiga påminnelser om för att inte tappa bort.

Det är svårt att själv komma på vad man glömmer, så jag skickade också ut min fråga till några av landets skarpaste forskare och ex-forskare inom konsumentmarknadsföring: vad vet vi om hur folk tar till sig reklam, som det är alltför lätt att glömma bort?

Den första punkten på min skissartade checklista kristalliserade sig ganska snabbt, inte bara eftersom det är en gammal käpphäst utan också för att den hänger ihop med en utveckling kring lunchbordet på byrån.

 

En projektledares kebabvanor

På kort tid har jag sett en av byråns projektledare äta kebab tre gånger. Uppenbarligen gillar hen kebab. Men som av en händelse vet jag att det detta kebabryck föregicks av nollkonsumtion under typ ett år. Vad händer?

Det kan vara mitt fel. För några veckor sedan råkade jag säga något om närmaste kebabhak, ett ställe som ligger ungefär 10 meter bredvid vår ingång till byrån. Mer behövdes tydligen inte för att personen skulle komma ihåg sin förkärlek för kebab. Och ta upp det i sin lunchrepertoar.

Det är lätt att glömma vad vi gillar, och svårt att komma att tänka på det när det gäller.

Hur många maträtter tror du till exempel att det finns som du gillar? 20? 30? 50? Hur många kommer du på i affären en vanlig onsdagkväll i november? Färre.

Så är det med varumärken också, det ligger guldkorn mitt framför näsan men vi glömmer ändå. Det finns fler alternativ som vi skulle bli nöjda med än vad vi kommer att tänka på.

 

Varje varumärke väljs bort hela, hela tiden. Utan att någon märker det

Brukar du tugga tuggummi? Tänk dig att du upptäcker att ditt paket är slut när du är ute och går. Ett par hundra meter längre fram ligger en kiosk. Du går dit för att köpa tuggummi. Du vet sen tidigare att personalen är otrevlig, men du är sugen på tuggummi och då kan du väl stå ut med lite grinig betjäning.

På vägen passerar du ett apotek. Kommer du på tanken att gå in och köpa tuggummi där istället?

Någonstans vet du nog, om du tänker efter, att de faktiskt säljer tuggummi på apoteket också. Men det är ingen superstark association, så risken är stor att du blint passerar förbi och hamnar vid sura kiosken. Varken du eller apotekspersonalen kommer att lägga märke till vad som egentligen hände.

 

Att vara bäst är bra, att ta för sig i huvudet är bättre

Det är inte genom att vara bäst som man skapar försäljning utan genom att bli ihågkommen. Särskilt i miljöer där besluten går fort, som bland butikshyllorna eller på gatan. De varumärken som skapar starka minnesspår i hjärnan är lättare och snabbare att känna igen. Vi lägger märke till dem oftare i omgivningen, och därför väljer vi dem också oftare.

(Även i sammanhang med mer betänketid är det viktigt att ta för sig i huvudet, eftersom det som dyker upp tidigt i hjärnan får en automatisk men osynlig fördel i utvärderingen mot andra alternativ. Vi tror ofta, medvetet eller omedvetet, att sånt som är lätt att komma att tänka på också är lite bättre.)

 

Minns du inte så finns de inte

Vi lägger inte mer tid på beslut än vi behöver. De alternativ som dyker upp i huvudet är de som, mer eller mindre hastigt, övervägs. De andra finns inte.

En av reklamens huvuduppgifter är därför att få människor att tänka på rätt varumärke när det gäller. Vårt jobb är att se till att våra varumärken gör starka avtryck i minnet. Så det blir lättare att uppmärksamma dem i många potentiella köpsituationer.

Det är lätt att bli upptagen av att förmedla ”budskap” om vilka egenskaper ett varumärke besitter. Men huruvida vår kebab är saftig eller ekologisk eller extra god blir bara relevant om vi först lyckas hjälpa människor att komma att tänka på den överhuvudtaget.

 

Vad leder till varumärket?

Vi borde ofta fundera mer på vilka intryck som i minnet har kraft att framkalla vårt varumärke, än vilka intryck vårt varumärke framkallar. ”Ask not what the brand can evoke; ask what evokes the brand”, som marknadsföringsforskarna Holden & Lutz (1992) uttryckt det. Tänk Fredagsmys = OLW. Tänk när Pressbyrån bytte namn till Mellanmålsbyrån.

Med andra ord, vilka situationer och sammanhang och signaler och behov kan väcka tankarna på vårt varumärke? Och hur ökar vi den chansen? Det behöver vi klura på minst lika mycket som vi klurar på vilka förträffliga sidor vi ska lyfta fram hos varumärket.

 

Alltså

Vikten av övertalning och budskapsförståelse överskattas i reklamens värld. Vikten av göra vårt varumärke mer valbart med hjälp av starkare och snabbare minneskopplingar underskattas.

Så nu har jag börjat skriva på baksidan av handen: Varje varumärke väljs bort hela, hela tiden. Utan att någon märker det. Och jag ska bli duktigare på att fråga mig själv när jag tittar på utkast på briefer eller reklamspår:

- Kommer det här kunna hjälpa människor att komma att tänka på (eller uppmärksamma) varumärket i många potentiella köpsituationer?
- Vad leder till varumärket?
- Finns det förutsättningar att skapa riktigt starka minnesspår till varumärket, från relevanta behov, sammanhang och andra triggers?

För det är reklamens roll.

shop non stop

Vår senaste kampanj för Apotek Hjärtat vill göra det tydligt för alla att från och med nu tänker vi aldrig mer stänga. Med nyöppnad e-handel finns Apotek Hjärtat på 300 platser runt om i Sverige och alltid där du finns med dina moderna devices.

 Foto och regi: Elisabeth Frang/Söderberg Agentur

ATG - Vinnie: Episod 3 Vänner för livet

I den tredje episoden om Vinnie jobbar han på Videogarden tillsammans med Ravi. I Ravi har Vinnie äntligen fått en vän som tror på honom. De har mycket gemensamt för båda två har drömmar som de kämpar för att nå. Ravi har sin restaurang/dvd-uthyrning och Vinnie sin strävan att lyckas som travhäst. Och som bästa vänner hjälper de varandra och delar allt i livet. Alltså allt.

 

Ställ om klockan och köp ny bil

Lagom till vintertidsomställningen i helgen kör vi ut Audis nya reklamfilm. Inspelad i Kiruna och med äkta fyrhjulsdrift som förvandlar alla underlag till underhållning. Filmen som är regisserad av Martin Werner och producerad av Bacon är starten för vinterkonceptet som rullas ut allteftersom i vinter.

 

För över 30 år sedan körde de första Audi-modellerna med quattro ut på vägarna och sedan dess har Audi varje år förnyat och förfinat utvecklingen. Idag är tekniken bakom quattro mer innovativ än någonsin. Segrarna inom motorsporten är näst intill oräkneliga och den klassiska fyrhjulsdriften finns nu i fler än 140 modeller. Det är bara att svänga in hos närmaste återförsäljare och köra loss.

Grand Prix in Cresta Awards

Cresta_logo

 

We are happy and rather proud that Cresta, the award that rewards the highest creative standard within the ad industry, has honoured us with 1 grand prix, 1 gold and 2 bronze.

Grand Prix in Outdoor 
Apotek Hjärtat - Blowing in The Wind

Gold in Branded Content  
Apotek Hjärtat - Blowing in The Wind

Bronze in Television
IKEA - Nightwalkers

Bronze in Ambient  
Pressbyrån - The Gay Bureau

ATG - Vinnie: Episod 2 Drömmen om stan

Den första ATG-filmen om Vinnie engagerade många och väckte nyfikenhet för hur det skulle gå för honom när han flyttade hemifrån. I uppföljningen kommer Vinnie till stan för att försöka nå sin stora dröm att bli världens bästa travhäst. Men det visar sig vara svårare än han trodde. Han inser att det krävs beslutsamhet, uthållighet och en smula tur för att livet ska bli som man vill. Det gäller bara att fortsätta tro och inte ge upp drömmen.

Se den andra filmen här och om du gillar den finns det extraklipp och bonusmaterial på facebook.com/vinniethedreamer

 

ATG - VINNIE: EPISOD 2: CITY OF DREAMS

Many people saw the first film about Vinnie och were eager to see how thing turned out for him. In part two Vinnie has moved to town to become a trotting horse. It was harder than he thought. But in his darkest hour, something unexpected happened.

If you like Vinnie you can follow him at facebook.com/vinniethedreamer

 

 

 

Clio winners announced

Clio-Awards

 

The winners in the prestigious Clio Awards are now official and we were awarded both silver and bronze.

Silver
Apotek Hjärtat – Blowing in The Wind [Engagement]

Bronze
Apotek Hjärtat – Blowing in The Wind [Innovative Media]

Bronze
Apotek Hjärtat – Blowing in The Wind [Out of Home]

BLI SVERIGES NYA RADIORÖST!

Just nu rullar höstkampanjen för Skellefteå Kraft med temat ”För dig som älskar energi men vill slippa tänka på el” och i början av veckan lanserades http://radioenergi.se där du läsa in en hälsning till någon som behöver lite extra energi. De bästa hälsningarna kommer sen att sändas som radioreklam i hela Sverige.  


Radioenergi_blog


Lyssna på några av hälsningarna:

Cb1b17c714bcbfa901ebc8f691339c525


C86843447bf0e21f8be35031a085ee0ba


C80519f09e2e78f1ba117f508ca9dbad2


DEN STORA FOTBOLLSKUPPEN av IKEA

Sov- och badrummet är våra två mest bortglömda rum. Om vi bara gav dem lite mer kärlek skulle fler dagar börja bättre. Vi skulle bli lite lyckligare människor och mycket bättre lagspelare.

Tillsammans med IKEA åkte vi på Åkestam Holst och KNOCK ned till Winning Ground Fotbollsfestival i Linköping för att överraska ett av cupens 49 lag. Västerviks flickor 02 trodde att de skulle sova i trånga sovsäckar på tunna liggunderlag i ett tråkigt klassrum. Det skulle de inte.

Se den stora fotbollskuppen här

Fler bilder från Linköping

1200x900_6

1200x900_7

1200x900_3

1200x900_1

1200x900_12

EN BRA DAG BÖRJAR MED EN GOD NATT.

Bregottfabriken går till val

Smaksatt av naturen sedan 1969. Idag finns Bregott i flera varianter såsom den lite lyxigare med havssalt, den laktosfria för dig som inte tål Bregottfabriken och den smalare lättvarianten med flera. För att berätta om valfriheten går just nu den här kampanjen på tv, utomhus, i butik, i mobilen och på nätet. Ett bra val.

  

V2_BREG02_Val_Eurosize_1185x1750_v362 V2_BREG02_Val_Eurosize_1185x1750_v363

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

V1_BREG02_Val_Eurosize_1185x17502 V2_BREG02_Val_Eurosize_1185x1750_v36

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Som vanligt kommenterar korna vår samtid på Instagram. I butik, i mobilen och på nätet kan du plocka rabattkuponger där du får pröva-på-rabatt om du vill välja en ny favorit. 

För dig som älskar energi men vill slippa tänka på el.

Skellefteå Kraft är utmanaren från Norrland som vet att även de mest pålästa människorna i vårt land tycker att el är svårt att förstå, frustrerande att betala och på det stora hela något man inte orkar lägga speciellt mycket kraft på.

Men som kund hos Skellefteå Kraft så behöver du inte tänka på el mer än nödvändigt. Inga krångliga fakturor eller dolda avgifter, kundservice som är öppen 7 dagar i veckan och elavtal som är enkla att begripa gör att du kan lägga din energi på andra saker än el.

Kampanjen börjar snart rulla i TV och kommer att utökas med radio och digitala medier inom några veckor.








Under sommaren tjuvstartade vi höstens kampanj med att låna lite uppmärksamhet från glassbilen.



Möt den lilla hästen som ska göra ATG störst.

Vinnie är en mycket liten häst med stora drömmar. Han är hjälten i vår nya reklam för ATG under det lika nya konceptet ”Ingen dröm är för stor”. ATG satsar på att bli Nordens största spelbolag och med Vinnies hjälp vill vi intressera många fler människor än de som idag spelar på trav. Inom kort kommer också nya spel att lanseras. Här kan du se den första filmen av flera som kommer, i regi av Felix Herngren på FLX. Musik: Adam Nordén.
Besök Vinnie på vinnie.se och på Facebook.

 

Our latest work for ATG - Swedish horseracing

Vinnie is a small horse with big dreams. He’s the star in our new campaign for ATG under the equally new communication concept ”No dream is too big”. Following ATG's vision to become the leading betting company in the Nordics, we’ll use Vinnie to attract a much larger group of gamblers than the ones interested in horseracing. This commercial is  the first of many about Vinnie, directed by Felix Herngren at FLX. Music: Adam Norden. Visit Vinnie at vinnie.se or at Facebook.com.

 

 

 

 

Utomhus-vinnie

 

Helsida-vinnie

Friskis & Svettis: Lust har ingen gräns

Friskis vill locka fler människor att börja träna genom att vara en motpol till träningshetsen. Allt prat om om prestation (platt mage på åtta veckor, kom i maratonform på nolltid) får många som inte tränar att känna ett ännu större motstånd till att börja. I sin första rikstäckande kampanj "Oanade krafter" bryter man normer för hur träningsreklam brukar se ut. En rejält kurvig kvinna, en 75-åring man och en smal ung kille visar att Friskis är för alla. Hos Friskis tränar du för att må bättre i vardagen.

FRISKIS_annons3

 

FRISKIS_annons1

 

FRISKIS_annons2

Läs fler inlägg ur arkivet »