Känsla: 2 - Förnuft: 0

Dr Robert Heath från University of Bath skrev för några år sedan en underbart intressant bok med namnet "The Hidden Power of Advertising" som handlar om hur vi människor påverkas av reklam utan att vi vare sig tänker på det eller kan berätta om det efteråt, och hur den sortens påverkan ofta är viktigare än vår medvetna bearbetning av reklam. Självklart blev det ett jäkla hallå i (den brittiska) reklamvärlden. Från vissa håll hördes rent förvirrade protester med hänvisning till "sunt förnuft", medan det från andra kom mer intressanta och begåvade inlägg som varit utvecklande för branschen som helhet (som t ex i  "The Advertised Mind").

Nu är den gode Dr Heath i farten igen. Och återigen är ämnet känsla vs förnuft. I sitt senaste projekt har han testat ett antal reklamfilmer i USA och Storbritannien och kommit till följande slutsatser:

• Reklam med ett starkt emotionellt innehåll förbättrar människors inställning till varumärket även om reklamen inte innehåller något riktigt "budskap".


• Reklam med ett tydligt budskap eller nyhetsvärde men med ett svagt emotionellt innehåll har ingen effekt på människors inställning till varumärket.

Hoppsan. Själva rapporten kommer ut snart (här finns pressmeddelandet) och jag kan anta att Heath just nu laddar ammunition för debatten som komma skall.

Men egentligen, blir någon förvånad? För vad är det som gör att man tycker om och identifierar sig med ett visst varumärke? Knappas att företaget bakom det har kommunicerat ett och samma budskap genom åren, utan snarare hur de har gjort det. Det är ungefär som människor - när var senaste gången du blev förtjust i en person med hänvisningen "wow, han är verkligen rakt på brief, och så konsekvent dessutom"?

Vad Heath gör, både när han skrev "The Hidden Power of Advertising" och nu, är helt enkelt att han ger akademisk stadga åt sånt som vi alla innerst inne vet men hittills haft svårt att säga högt.

Och det är ju inte så bara, det.

Nä, nu blev det för mycket text. Så jag langar in en film. Vad är det som gör att man gillar FedEx lite mer efter att ha sett det här? Det de säger? Eller hur de säger det?