Sök i arkiven

Åkestam Holst m fl
Kungsgatan 5
Box 7103
103 87 Stockholm
Phone: +46 8 14 11 11
Fax: +46 8 21 68 10
Skriv ett mail / Email us
Vi jobbar här / Our people

Antal inlägg: 1764
Kommentarer: 1249

« oktober 2007 | Hem | december 2007 »


Ett balanserat firande på byrån efter guldet i Eurobest..

Eurobest_webb

Guldet vann vi för Playgrounds "THE WORLD COOLEST FITTING ROOM".

Vad gör de unga på nätet?

Vad ungdomen pysslar med när de surfar på nätet är det mången förälder som funderar på. Det har ägnats spaltmeter efter spaltmeter i tidningarna och timmar av nyhetsprogram på TV åt att debattera denna heta kartoffel.

På Åkestam Holst tycker vi såklart också att det är kul att veta vad ungdomen har för sig, men av lite andra anledningar. Under veckan har vi haft en prao, Emil Hultling 15 år. Emil har fått redogöra lite för hur han och sina generationskamrater använder och ser på Internet.

Emil

Emil berättar bland annat att han och hans vänner, även om Internet har funnits under hela deras livstid, inte riktigt såg poängen med det förrän de började spela datorspel. Via Pettson och Findus, över Age of Empires fram till World of Warcraft, har resan gått. Och plötsligt var de på nätet.

Enligt Emil spelar cirka en tredjedel av alla han känner mmorpg (massively multyplayer online role-playing games). För dem är det en naturlig del av vardagen. Att det är via spelen som dessa ungdomar har förstått nyttan med Internet är intressant. Hur kommer det att påverka deras framtida internetbeteende månntro?

Emil berättar även att hans relation till datorn har förändrats över åren. Förr satte han och sina vänner sig ner framför burken, slog på den, spelade och stängde sedan av för att ägna sig åt någonting annat. Nu finns allt som man kan "ägna sig åt" på Internet. Således har balansen mellan offlinevärlden och onlinevärlden kraftigt förskjutits till onlinevärldens fördel. För ungdomen är Internet en mycket mer central del av livet än vad det är för oss.

Enligt Emil är de flesta sin första mailadress trogen. För Emils del är det en hotmailadress. Hotmailadressen var ett krav för att skaffa msn. För mailar gör de inte så mycket, kidsen. Men mailadressen är förstås ett måste för att anmäla sig till diverse forum och sajter. Men det visar ändå hur viktigt det är för google, msn & grabbarna att ha "kontroll" över mailadressen, Internets personnummer.

Men kommunikationen sker hellre via msn, facebook eller Skype än via mail. Enligt Emil rings det kors och tvärs med Skype, även bland dem som befinner sig i samma stad. Lovande för Skype som vill in i mobilen, att Skype-vanan bland de unga är lika rotad som telefonvanan.

För Emil och hans vänner hör dator och musik ihop. Musik är per definition digitalt. Musikkonsumtionen skiljer sig starkt från min generations. Medan vi pratar om när vi köpte vår sista CD-skiva har många inom denna generation aldrig ens ägt en CD-skiva. De som köper skivor gör det när de vill stödja en artist som de tycker särskilt mycket om. Men att betala för musik är helt ok, enda anledningen till att ingen gör det nu är att utbudet upplevs som dåligt och förfarandet krångligt.

Sådan är ungdomen.

"The fall of advertising and the rise of creativity"

I tisdags höll jag ett föredrag för ett av Sveriges största och finaste företag och tänkte i sann open source-anda dela med mig av presentationen här på bloggen. Föredraget gick under titeln "The Fall of Advertising and the Rise of Creativity".

Inledningen är alla väl förtrogna med. Medan vår omgivning är i ständig förändring har vår bransch stått still. Följande exempel illustrerar detta:

Bild_1

Två reklamer för choklad, hundra år emellan, men ändå ack så lika. I hundra år har choklad sålts på samma sätt: Glad-unge-äter-choklad.

Reklambranschen har varit orörlig då det fram tills mycket nyligen inte har funnits någonting som har tvingat fram förändringar. Reklam har varit som demokrati, ”a pretty rotten thing but the best we’ve got”.

Men som vi alla vet har det hänt en hel del de senaste åren. Reklamfarkosten, medierna, har gått från mogulernas till konsumenternas händer. Ingen är längre beroende av medier för underhållning och information. Då förlorar reklam en del av sitt existensberättigande. Konsumenterna har inte bara tagit makten över medierna utan även över budskapen. Var och en av oss kan i dag sprida kraftfulla varumärkesbudskap. Detta gör ”brand onions” och andra innifrånut-tänkande varumärkesmodeller förlegade.

Följande adbust visar tydligt hur mäktig konsumenten har blivit relativt varumärkesägarna. Titta först på originalet och sen på busten.

Medan denna nya värld försätter oss i helvetet är det inte bara konsumenten som är i himmelen utan även de smarta varumärken som kan utnyttja situationen. Blendtec, som har gjort följande och många anda filmer, är ett lysande exempel på detta. De har med en minimal budget gått förbi såväl media som reklambyråer. De kommer inte vinna fina reklampriser men för dem räcker nog försäljningsutvecklingen gott och väl. + 43% första året och +500% sedan första filmen visades på Youtube.

Hur bör reklambyråer agera för att möta denna sköna nya värld? Inte genom att ge upp och låta konsumenter göra reklam, utan genom att ta sig en titt på den egna värdekedjan. Här är den, från det att ett uppdrag vinns, tills reklamen följs upp.

Bild_2

Men måste vi arbeta enligt denna modell? Var i kedjan ligger vår kärnkompetens?
Vår kärnkompetens är det som inte förlorar i värde i takt med att traditionell reklam gör det. Våra kärnkompetenser är konsumentförståelse och kreativitet. Och det är på dessa som vi måste bygga vår "competitive advantage".

Bild_3

Tar vi bort alla andra små lådor ur värdekedjan är det tydligt att vi med dessa kompetenser kan göra så mycket mer än bara reklam. Vi behöver inte skapa reklamidéer utan kan skapa idéer som löser våra kunders problem. Idéer som kan, men inte alls behöver vara reklam.

Såväl Nike+ som Åkestam Holsts Norrlansguldjeans och kycklingkampanj för Playground är exempel på idéer som inte är reklamidéer.

Givetvis kan och bör vi fortsätta att göra reklam. Men vi bör inte utgå från reklamskaparmodellen utan helt fritt från kundproblemet för att sedan med hjälp av vår konsumentförståelse och kreativitet skapa just idéer som löser våra kunders problem. Det faktum att Norrlandsguldjeans såldes för dyra pengar på Tradera illustrerar även en annan poäng, att vi i alla våra lösningar måste skapa värde för våra kosnumenter. Våra konsumenter är nämligen inte längre tvingade att ta del av det vi skapar.

Även om det är förbjudet att på denna blogg skriva mer om Cadburyapan, är den ett fint exempel på ”vanlig” reklam som har skapats med idén och inte reklamidén som utgångspunkt och som dessutom ger konsumenten något som till och med blir än mer värdefullt än TV-mediets vanliga innehåll. Dessutom står Cadbury-filmen i fin kontrast till de två chokladreklamerna ovan.

Vi har lärt oss en läxa. Vi är inte längre i reklambranschen utan i kreativitetsbranschen. Inom denna bransch är såväl spelreglarna som möjligheterna helt nya. Och därav ”the fall of advertising and the rise of creativity.”

Gold at The Global Awards!

3_5_1_2_2

We are very grateful to receive a gold for our RFSU Love support campaign, in the internet advertising category. To complement this, we also picked up two finalists, one for Love support in the integrated category, and one in the print category for Nezeril nose spray.

Here is a link to the work

5 nominations at Eurobest!

Picture_3

Fingers crossed, we have five pieces of work short listed in Eurobest the year. Two nominees for Playground with "THE WORLD COOLEST FITTING ROOM" in Special Events and in-Store Marketing. One for Pause Ljud och Bild "wallpaper" and two for Posten "Banner Wish" and "Moving boxes" all in the Cyber category.

The results we be released tomorrow at Noon GMT.

SBAB fortsätter pressa storbankerna / SBAB continue to challenge the Big Banks

I takt med att börsen blir allt mer skakig så ökar intresset istället för traditionella sparkonton. Som så ofta ligger SBAB steget före och utmanar storbankerna med några av marknadens bästa räntor. 4,05% på sparkontot och 4,80% på SBAB-kontot för alla som har bolån på minst en miljon.

Annonsen kommer gå i morgonpress.

When the stock market now is getting more shaky there is an increased interest in traditional savings account. The Swedish mortgage institute SBAB is as usual one step ahead putting pressure on the Big Banks, with some of the best interest rates on the market. 4,05% on the savings account and 4,80% on the SBAB-account for all SBAB-clients with mortgages of at least one miljon kronor.

The ad will run in dailies.
Sbab_helsida_hja_rntan_2

Internet är lite som Nyköping

Faktanyk
Idag rapporteras på ekonominyheterna.se att "mingelsajterna" tappar oerhört mycket folk tillförmån för Facebook. Lunarstorm har t ex tappat 40% av sina besökare och andra sociala nätverkssajter blöder som sjutton.

Vad beror det på att en sajt som Facebook slagit undan benen på sina konkurrenter? Har Facebook bättre applikationer, ett trevligare gränssnitt eller en bättre användarnytta? När det gäller applikationer så har Facebook ett övertag, men det är knappast det som gjort att folk valfärdat till sajten som muslimer till Mecca?

Nej, jag tror att det har med den mänskliga drivkraften tillhörighet att göra. När drevet börjar gå så uppstår ett slags kollektiv masspsykos och byket följer efter. Visst finns säkert ett "nyhetens behag" men personligen tror jag att det är rädslan att stå utanför som driver. Det är helt enkelt viktigt att finnas där alla andra är.

Jag ser Internetbeteendet, när det gäller den här typen av sociala nätverkssajteter, lite som ett småstadsbeteende. Jag kommer från Nyköping en liten stad 10 mil söder om Stockholm. Och som ni kan förstå så är utbudet av uteställen relativt begränsade där. Det fanns ca 5 ställen att gå till om man ville ut att dansa och träffa folk kvällstid. Det intressanta med Nyköping var att det alltid bara var ett enda ställe som gällde. Och då gick alla dit. Men året efter kunde det vara ett helt annat ställe som var inne, och då var alla där istället.

Det känns lite som det beteendet nu infunnit sig på nätet. Så frågan är vad kommer efter Facebook?

Julen kommer med Posten

Två insikter lägger grund för årets julfilm från Posten: Människor vill
fortfarande allra helst få julhälsningar i form av traditionella julkort som
bärs hem av brevbäraren. Och Posten är fortfarande ensamma om att besöka
varenda avkrok av Sverige varje vardag året om. Kampanjen kompletteras med
bl a online-aktiviteter för hybridjulkort och butiksevent med scrapcards.
Numera lämnar ingen större kampanj byrån utan möjlighet till interaktivitet
och engagemang. På nätet och i verkligheten.
Så här i slutet av året är det roligt att konstatera att Posten går bättre
än någonsin, trots eller tack vare ökande konkurrens från bl a tyska och
norska Posten (DHL och Citymail) om de lönsammare företagskunderna. Tyskarna
och norrmännen har en skön sits med monopol på sina hemmamarknader,
samtidigt som man försöker skrapa grädden av moset i Sverige. Men vänta
bara, monopolen faller säkert så småningom där också och då har svenska
Posten goda förutsättningar eftersom man lärt sig agera i konkurrens under
längre tid än något annat Postbolag. Sverige var nämligen först i världen
med avreglering redan på 90-talet. Sånt är bra att komma ihåg när man har
synpunkter på Postens nödvändiga rationaliseringar av t ex kontorsnätet.

Ack, svunna tider

Pommac

Bra artikel om Pommac och andra som tror att en produkt säljer sig själv, av Mats Walin på Dagens Handels sajt. Och som ett ofrivilligt bevis på sin egen nostalginarkos pratar Pommac på sin hemsida fortfarande om något som hände för nästan tre år sedan.

Unna dig något gott i helgen

Flskfileavgris

Kanske lite fläskfilé av äkta gris? Trevlig helg.

1000 miljarder

Dollarhr6w

är det värdet börsen tappat hittills på drygt fyra månader. Varför?

Egentligen är konjunkturen inte speciellt mycket sämre nu än för fyra månader sen. Den svenska ekonomin mår relativt bra, många svenska företag går som tåget och arbetslösheten har i princip aldrig varit lägre.

Visst har räntan ökat lite, Ericsson levererade inte de resultat som förväntades och ekonomin i USA kämpar fortarande, men egentligen är skillnaden inte så oerhört stor idag, jämfört med den 16 juli, så att börsen borde tappa 1000 miljarder i värde.

Så varför rasar börsen nu?

Anledningen stavas - p s y k o l o g i. Att en bransch som upplevs så oerhört analytisk, rationell och korrekt ska påverkas av den emotionella faktorn är ju faktiskt intressant.

Nobelpristagaren i ekonomi, Maurice Allais konstaterade i och för sig detta redan 1988.

"When the economic risks are high, as in investment decisions, a person´s choice among different options will often be irrational and unpredictable"

Så precis som i de flesta val och beslut vi gör så är det känslan som styr.

Sveriges mest miljövänliga varumärken

Senaste gången jag åkte Arlanda Express var det Melker Andersson som välkomnade till Stockholm. Då det inte var första gången jag hörde restaurangmogulen mala på, stängde jag öronen. Men en liten detalj fick mig att reagera. Den här gången var inte Arlanda Express brara "det snabbaste sättet att ta sig in till Stockholm" utan även "det snabbaste och mest miljövänliga sättet att ta sig in till Stockholm".

Tur för Arlanda Express att de råkar vara ett tåg, då kan de göra som så många andra företag som helt plötsligt upptäcker att de är miljövänliga: skryta vitt och brett om sin nyupptäckta konkurrensfördel.

Men vad tycker egentligen konsumenter om SM i miljöreklam? Och än viktigare, vad har miljöreklamen för effekt på dem?

Det och lite annat har Åkestam Holst touchat vid i en miniundersökning om svenskars förhållande till miljö, varumärken och reklam.

Direkt till titelfrågan, vilka varumärken är enligt svenskarna de mest miljövänliga?

1. Svanen 25%
2. Grumme 18%
3. Änglamark 16%
4. Skona 14%
(Spontana svar på frågan ”Nämn ett miljövänligt varumärke som du känner till”)

Svanen Grumme Anglamark Bild_6

Att tre fjärdedelar av de tillfrågade anger gamla helyllevarumärken som år efter år i det tysta har kämpat för miljön, tecknar en ädel bild av den svenske konsumenten.

Men sen blir det intressant. Hela tio procent av de tillfrågade anger nämligen bilvarumärken som det första miljövänliga varumärke de tänker på.

Detta trots att sextio procent i en tidigare fråga svarade att de tycker att det är en bra idé att begränsa möjligheten för biltillverkare att via reklam knyta miljöassociationer till sig.

Hur går det ihop? Kan det vara så att folk säger en sak, men i själva verket tycker en helt annan?

Mönstret blir än tydligare när de tillfrågade får svara på ifall de litar på reklam med miljöassociationer. Två tredjedelar säger att de inte gör det. Men då borde de väl inte heller tycka att varumärken som Volvo, Citroën och Saab är miljövänliga?

Bild_7 Bild_9 Bild_8

Och om folk inte litar på miljövänlig reklam, borde de väl också tycka illa om den? Men på frågan vad som tycks om reklam som anspelar på miljö, svarar två tredjedelar att de tycker om sådan reklam.

Inte så konstigt med tanke på att majoriteten uppger att de tänker på miljön när de handlar. Då är det väl bra med reklam som kan ge en fina argument för att rättfärdiga detta nobla beteende.

Inte nog med att bilar står för tio procent av de spontant nämnda miljövänliga varumärkena, när de tillfrågade ombads att på en skala ange hur pass miljövänliga en rad olika svenska företag upplevs, ligger våra två svenska bilvarumärken ganska bra till i förhållande till ”vanliga” varumärken.

Undersökningen målar upp en klassisk bild av människan: Hon säger en sak, tycker en annan och beter sig på ett tredje sätt.

För att hjälpa människor att rättfärdiga sina beteenden, som ofta rimmar illa med tankar och påstådda åsikter, är reklam en bra brygga.

Sen kan man tycka vad man vill om att alla företag vill hoppa på miljötåget rakt in i konsumentens påstått gröna hjärta.

Goddag yxskaft

Opendoor_2

GfK har på uppdrag av Market Magasin gjort en stor undersökning om svenskarnas inköpsplaner inför 2008. De "tio viktiga slutsatserna" om hur folk vill shoppa är en bländade uppvisning i den traditionsrika sporten att sparka in öppna dörrar.

1. Kvinnor är klart mer benägna att shoppa än män.

2. Kläder, skor, accessoarer och skönhetsprodukter är hetare bland kvinnorna än bland männen.

3. Kvinnorna är också mer villiga att spendera pengar på prylar och utrustning som förbättrar och förgyller hemmet.

4. Männen vill framför allt lägga mer pengar på konsumtion som är kopplad till fritidsaktiviteter.

5. Allra högst prioriterar männen inköp av tv-apparater, datorer, mobiltelefoner och annan hemelektronik.

6. De största konsumtionsbehoven har svenskar i 20-40-årsåldern.

7. Äldre personer anser ofta att de har nästan allt de behöver.

8. Optikhandeln är en av få branscher som har det bättre förspänt bland äldre än yngre.

9. Lusten att spendera mer pengar i detaljhandeln är klart störst i hushåll med låga inkomster.

10. Hushåll med låga inkomster är de enda som är klart positiva till att lägga mer av pengarna på livsmedel.

I ärlighetens namn är det ju knappast varken GfK:s eller Market Magasins fel att resultaten blir vad de blir, så ingen skugga över dem (det finns faktiskt en del intressanta djupdykningar i nr 4/2007). Det enda man kan konstatera är väl att, trots att vi upplever att vi lever i en värld där allt förändras med fiberoptisk hastighet så händer det inte så mycket på djupet i människors beteenden, vanor och drivkrafter.

Mer av Hönspappan och kycklingen i media

Som vi skrev före helgen så fortsätter media att uppmärksamma vår kampanj för Playground. Förutom att SVT och ABC valde att göra en uppföljning på sitt förra inslag om Hönspappan så har kampanjen också blivit exponerad på Landet Runt och i Aftonbladet.

Se andra inslaget på ABC:


Se inslaget från Landet Runt:


Läs artikeln i Aftonbladet och i Punkt SE:

Aftonbladet_punktse

Industri 2.0

Tänk dig att du arbetar inom en bransch som är en av världsekonomins mest centrala. En bransch som är navet i ett än större ekosystem utan vilket hela världen skulle braka samman. Det finns bara två företag, ditt och ett annat.

Marknaden på vilken du säljer dina produkter är värd en sisådär 380 miljarder kronor. Ditt företags produkter har en livstid fem gånger en diskmaskins, tar i snitt sju år att utveckla och producera och de dyraste varianterna kostar i runda slängar en miljard spänn. De företag som köper dina produkter sätter in dem i större system och säljer vidare till konsumenter av kött och blod. Köparna är notoriskt olönsamma och nedtyngda av regleringar, politik och svåra strukturella problem. Och egentligen behöver de inte köpa dina produkter eftersom det råder en osannolik överkapacitet, fullt dugliga varianter står bara och skräpar.

Både ditt företag och det andra är hetsade av ägare och politiker att ständigt utveckla och sälja nya produkter. Det ena företaget är en symbol för det fungerande multilaterala Europa och det andra USA:s största exportföretag.

På denna marknad har din konkurrent utvecklat en sjuhelsikes skrytprodukt som i några år har paraderat runt och stoltserat inför världspressen. Du är tvåa och du är piskad att komma med en ny produkt som gör dig till vinnare på denna omöjliga marknad.

Hur gör du?

– Tidigare tog vi själva fram de flygplan vi tyckte kunderna skulle ha och sen fick de komma med sina beställningar, säger en av Boeings produktionschefer.

För det handlar så klart om flygbranschen. Den bransch som trots att den på hundra år inte har lyckats visa en endaste femtioöring i vinst, ständigt drar till sig nya machocowboys.

Den bransch som enligt Warren Buffet för hundra år sedan hade behövt en strukturåtgärd i form av ett mord.

- If capitalists had been present at Kitty Hawk when the Wright brothers' plane first took off, they should have shot it down.

När Boeing skulle försöka möta Airbus nya skrytkärra A380, insåg de det som för en webbekonom kan tyckas vara självklart, att marknadsframgång bygger på att lyssna på vad kunder och konsumenter vill ha.

Istället för att låta sina ingenjörer bestämma, bjöd de in leverantörer och kunder i utvecklingen av det nya flygplanet Dreamliner.

7e7dreamliner_3

Vad de fick höra av kunderna var inte det som var standardtänk inom branschen, nämligen att större och snabbare flygplan är framtiden.

Kunderna ville ha mindre, miljövänliga och bullerfria flygplan och sket i storlek och hastighet.

- Om vi kunde bygga ett flygande träd, var det vad de ville ha, säger en av Boeings produktmarknadschefer.

Det flygande trädet får mig att tänka på när Homer skulle utveckla en bil åt sin brorsa som var chef för en biltillverkare:

Homercar

Men det skämtet är inte lika kul år 2007. Och Boeings nytänkande för inte bara tankarna till Simpsons utan även till Googles Open Handset Alliance. Likt Boeing har Google valt att tackla en svår markand genom att ödmjukt bjuda in 33 vitt skilda företag för att tillsammans med dem utveckla ett nytt mobiltelefonigränssnitt.

Bara namnen, A380 vs. Dreamliner, borde ge en fingervisning om vem som har gjort rätt. 738 Dreamliners är redan beställda och den som kan punga ut den dryga miljarden som ett exemplar kostar, får ställa sig i kö och vänta till 2014.

Industri 2.0 är vad det är! USA - Europa 1-0.

[Källa till story & citat: DN Ekonomi Lördagen den 17 november]

När reklam får ben

Sthlm_city_5

Visst är det kul att göra reklam som folk pratar om. Men det är ändå bättre att göra reklam som tidningar, radio och TV kanaler gör nyheter av. Vår kampanj för Playground har nu genererat ytterligare PR i alla tänkbara kanaler.

Förutom SVT som tidigt uppmärksammade vårt experiment har nu även City och RIX Morgonzoo valt att rapportera om vår kampanj. Ikväll gör också SVT en uppföljning på deras tidigare inslag om att det faktiskt gick att kläcka en kyckling med hjälp av en dunjacka. Inslaget ser du 19.15. Och som det inte räcker med det. Imorgon har Aftonbladet och Land&Rikerunt på SR valt att göra en nyhet om experimentet också.

Kul tycker vi, trots att vi börjar bli vana med att våra reklamkampanjer uppmärksammas av media.

Här kan du lyssna på det 5 minuter långa inslaget i RIX Morgonzoo.

Download Playground_Rixmorgonzoo.mov

FÖRLOSSNING PÅ PLAYGROUND I MORSE

Under en veckas tid har hönspappan ruvat ett ägg i en dunjacka och i morse tittade en välmående liten kyckling äntligen ut! Dunjackorna du hittar på Playground är alltså så varma att de kan rädda liv...

Vi hälsar kycklingen välkommen till världen, och ett stort grattis till den stolta hönspappan!

Se mer av experimentet på Hönspappans blogg


Honspappan1


Honspappan2


Honspappan3

När blir social marknadsföring skräp?

Spam_boy

Ute i blogosfären har det skrivits och kommenterats en hel del om Facebook Ads på senaste tiden, dvs Facebooks "nya" modell för att kapitalisera på deras "nya" insikt att människor påverkar människor.

Och nu har The Economist dragit sitt strå till stacken. En bra artikel som sammanfattar läget inom nät- och konversationsmarknadsföringen just nu avslutas med en intressant observation:

"Yet another problem, says Paul Martino, an entrepreneur who launched Tribe, an early social network, is that the interpersonal connections (called the 'social graph') on such networks are also of low quality. Because few people dare to dump former friends or to reject unwanted friend requests from casual acquaintances, 'social graphs degenerate to noise in all cases,' he says. If he is right, social-marketing campaigns will descend into visual clutter about the banal doings of increasingly random people, rather than being the next big thing in advertising."

Någon som känner igen sig?

Planning på liv och död

Det är inte lätt att vara Planner. Särskilt svårt kan det vara när det ska förklaras för andra människor vad det är en Planner egentligen gör och vad det är för värde som planningarbete tillför.

Jag brukar säga att planning handlar om liv och död.

Plannern föddes i en brytningstid. Han öppnade sina observanta ögon samma år som Winston Churchill begravdes och samma år som USA började sina bombningar av Nordvietnam.

Men hade det funnits åtminstone en Planner 170 år tidigare, hade liv kunnat räddas och hela världshistorien kunnat skrivas om.

På den tiden var det nämligen så att kungar och kejsare betedde sig ungefär så som många varumärkesägare beter sig idag. De trodde nämligen att deras ställning och makt var dem tilldelade av Gud den allsmäktige och inte av deras undersåtar, de som idag brukar kallas för konsumenter.

I Frankrike var denna situation mycket påtaglig. Konsumenten svalt och makten vilade hos kung Ludvig XVI och drottning Maria Antonia Josepha Johanna von Habsburg-Lothringen, även kallad Marie Antoinette. Dessa två brydde sig föga om vad deras undersåtar, de vanliga franska konsumenterna, tyckte och tänkte och hade ingen aning om vad svält var för någonting.

Marie_antoinette

Men det faktum att de fullständigt ignorerade konsumentens tankar skulle komma att stå dem dyrt. Och hade de som sagt haft en Planner så hade det inte behövt sluta så fasligt illa som det till slut gjorde. Visserligen hade de en rad rådgivare, men inga var så skarpa att de fick kalla sig för Planners.

När konsumentens vilja exploderade i den Franska revolutionen år 1789 befann sig Ludwig på något som idag kanske skulle ha varit ett teambuildingevent eller en varumärkesworkshop. Han var på jakt.

När han då av en av sina jasägare plötsligt fick höra att Bastiljen hade stormats, ska den mycket förvånade konungen ha frågat "Är det uppror?" "Nej ers Majestät, det är revolution" svarade en modig rådgivare. Konungen valde att stoppa huvudet i sanden och noterade samma kväll i sin dagbok "Ingenting". Han hade nämligen inte lyckats skjuta en enda hare på sin jakt.

Än värre var det för hans maka, Marie Antoinette. Denna kvinnas förståelse för konsumenten var om något ännu sämre och hon hade ingen som kunde vägleda henne i hennes strategiska kommunikationsbeslut.

En dag år 1789 förhöll det sig så att ett gäng kvinnliga konsumenter som var trötta på hur varumärkesägaren behandlade dem, gick ut och demonstrerade. På grund av missväxten hade de nämligen inget bröd. Idag hade de nog startat en "Vi som hatar Marie Antoinette"-klubb på Facebook. De skulle gå till "bagaren" (kungen) och "bagarfrun" (Marie Antoinette) och klaga.

Marie åkte förbi denna demonstration i sin dyrköpta företagsbil, en vacker droska. Av en slump gjorde hon således ett antropologiskt besök hos sina konsumenter. Och när hon hörde vad dessa hade att säga, blev hon mäkta förvånad.

"Men om de inte har bröd, varför äter de då inte kakor?" ska hon ha utbrustit. Hade den stackars Marie Antoinette haft en Planner som hade förklarat för henne att det inte spelar någon roll vad hon tänker och tycker, att det är konsumenten som bestämmer och att konsumenten inte hade någon aning om vad kakor var för någonting, ja då hade hon heller inte blivit dekapiterad på Place de la Concorde, den 16 oktober år 1793.

De sista ord som denna stackars inifrånut-tänkande kvinna ska ha yttrat var "Ursäkta, det var inte meningen." Hon riktade orden till sin bödel, som hon hade råkat trampa på fötterna, innan hon stack sitt vackra lilla huvud rätt in giljotinens stålblanka leende.

Hade hon då haft en Planner, hade hennes huvud och hennes varumärke (monarkin), inte behövt gå samma bistra öde tillmötes som så många andra varumärken som inte lyssnar till konsumenten, gör än i dessa dagar.

(Om ni undrar vad som hände med huvudet, så begravdes det mellan hennes ben, på Madeleinekyrkogården i Paris.)

Exponentiell utveckling?

Det är inte första inlägget om att vi befinner oss i en tid där utvecklingen går rasande fort, men det är fortfarande lika intressant att reflektera över. Det senaste dryga århundrandet har vi ju hunnit med en hel del;  motordrivna fordon, LP-skivan, TV:n, två världskrig, movieboxen, videon, walkman, datorn, internet, mobiltelefon, cd;n, dvd;n, google, myspace, facebook etc. Vi har varit enormt produktiva och i takt med de digitala möjligheternas frammarsch har utvecklingen den senaste tiden gått oerhört snabbt. Som människor har vi varit enormt duktiga på att anpassa oss och hela tiden hitta nya sätt att kombinera de olika tekniska hjälpmedel som står till buds.

Ibland är det dock intressant att stanna upp och blicka tillbaka för att få lite perspektiv. Dels för att det ger en inblick hur otroligt fort det går idag men dels för att det ger oss en tankeställare på hur det kanske kommer att se ut imorgon?

Den här filmen som jag hittade på Youtube (var annars?) tycker jag är oerhört sevärd och beskriver just ovanstående. Hur fort det går idag och hur kommer det se ut imorgon? Filmen är gjord för Colorado High School 2006 och skapades för att få igång en dialog om hur framtidens skola borde se ut.

HÖNSPAPPAN FÖRBEREDER SIG

Tidigare idag meddelade Hönspappan på sin blogg att han anat att ägget rört på sig under natten. Såhär i efterhand kan vi nog konstatera att det kanske bara var Hönspappans hjärta som slagit lite extra häftigt... Kläckningen börjar närma sig och det är inte konstigt om Hönspappan börjar känna sig lite nervös inför sin kommande föräldraroll. För att klara av sin uppgift på bästa sätt passar han på att vila och samtidigt läsa på om vad det egentligen innebär att bli farsa.

Surfa in på www.playgroundstores.com och följ det äventyrliga experimentet på liv och död.

ATG "För att hästar ger allt"

Ikväll gäller det! Vi är nominerade i 100-wattaren i kategorin Konsumentreklam med
ATG´s kampanj "För att hästar ger allt". Såklart håller vi tummarna för en plats på pallen.
Tänk om det skulle gå lika bra som det gjorde på Nya Zeeland! Läs mer om det i pressmeddelandet nedan.

Atgpress_3

Julklappshandeln

Jultomte757528 Julklappshandeln förväntas slå nya rekord i år igen och Handelns Utredningsinstitut (HUI) beräknar att omsättningen kommer landa på blygsamma 62 miljarder kronor. Om man fördelar det per invånare ska varje svensk sätta sprätt på drygt 6 000 kr.

Det intressanta med julklappshandeln är att den, i princip, varje år sätter nya rekord, oavsett konjunktur. Man kan ju spekulera i vad det beror på. När det är tuffa tider kanske man sparar på andra saker för att fokusera på julen och göra något glädjande i mörkret och när det är högkonjunktur så är det självklart att skämma bort sig ytterligare.

Oavsett vad det beror på så har vår nyanställda originalare Lotta Person uppmärksammat att oberoende rekord i julförsäljningen så är det inte alla som får några julklappar överhuvudtaget. Hon har nu ansvaret för att samla in julklappar till ensamstående föräldrar som inte har råd att ge sina barn några.

Så nu har du möjlighet att hjälpa till och göra en god gärning och samtidigt se till att vi bidrar till att stärka konjunkturen. Köp en julklapp och gör barn som har det lite svårt glada. Kom förbi oss på kontoret på Kungsgatan 5 och lämna dem här innan den 11 december. Skriv gärna en lapp på paketet om det passar flicka eller pojke.

Barbro lovar att bjuda på pepparkakor till alla som engagerar sig.

Julklappsinsamling_2_2

Lådan som står på kontoret och ska fyllas med julklappar.

Äggkampanjen skapar resultat

Det är oerhört kul när man får snabba besked hur en kampanj fungerar. Vår äggkampanj för Playground har omedelbart gett resultat. Förutom att det var besöksrekod i butiken i lördags så har även media uppmärksammat kampanjen. Följande är ett inslag från SVT som sändes i fredagskväll.

   

Vill du veta om det blir en kyckling? Följ exprimentet på hemsidan eller besök butiken på Adolf Fredriks Kyrkogata 15

ÄR DET MÖJLIGT ATT KLÄCKA EN KYCKLING I EN DUNJACKA? / IS IT POSSIBLE TO HATCH AN EGG IN A DOWN JACKET?

Med dunjackorna hos Playground tror vi att det går. Åkestam Holst har påbörjat ett experiment som ska undersöka exakt hur bra jackorna från Marmot och Patagonia håller värmen. Till vår hjälp har vi ett befruktat ägg, en dunjacka samt en hönspappa som kommer att ruva på ägget i och i närheten av butikens tillfälliga hönsgård. Går allt som vi hoppas får Playground tillökning i butiken mot slutet av veckan. Håll tummarna!

Följ det äventyrliga experimentet i butiken eller på playgroundstores.com (rapport från den spännande uppföljningen kommer förstås även att dyka upp här på bloggen...)

We believe it is. At least with the high quality down jackets found at Playground outdoor equipment store. We have decided to investigate exact how well the jackets from Patagonia and Marmot keep the heating. A fertilized egg, a down jacket and one human being are enabling the experiment. Our person (also known as the hen) will be hatching the egg in the temporary “chicken farm” in the store.

Basic conditions are a solid temperature at 100°Fahrenheit and a relative humidity at 60 %. The egg must be in regular motion. A thermometer and a hygrometer are placed inside the jacket controlling the conditions. If everything goes as planned the store expect an addition in the end of the week. Fingers crossed!

Photographer: Carl-Johan Paulin, Retuch: Anders Wadin

Play_helsida_2

Play_honspappan

En glad amatör

Sveriges Radios Godmorgon Världen! är ett oxymoron - bra svensk journalistik. Den som varje söndag tar sig tiden att lyssna på det två timmar långa programmet kommer väl rustad mot alla besserwissers vid måndagsfikat.

Fredens dag, den elfte i elfte, uppmärksammades det bland annat att det i Sverige har bildats en Amatörakademi. Bakom akademin står alla Sveriges studieförbund och verksamhetens syfte är inte pornografisk utan handlar om att främja kultur som skapas enbart av kärlek till kulturen (amatör kommer från franskans amour = kärlek).

Ja jag vet, Time Magazine utsåg redan förra året såväl Pervez Musharraf som undertecknad till person of the year och mediehusen hotas av alla frilansbloggare bla, bla, bla, bla.... Dessutom har låt-en-massa-snorungar-göra-reklam-och-så-får-vi-en-massa-press-men-visar-inte-filmen-
mer-än-en-gång-trenden gått över för länge sen.

Men det är ändå intressant. Akademin är resultatet av en långvarig process. Innebörden av ordet "amatör" har långsamt förskjutits. En amatör är inte längre någon kuf som sitter i källaren och pillar med en radio. Amatören har fått respekt!

Tidningar frågar allt oftare "folk på stan" istället för "experter" vad de tycker om olika företeelser. Sveriges Radios Kvällspasset har ett inslag som kallas för "De sakokunniga", där en panel bestående av helt vanligt folk får tycka om sådant som tidigare bara "experter" fick ha åsikter om.

I USA har amatören alltid varit hjälte. Hela nationen bygger på den glade amatören. Exempelvis har skådespelare och fejkbrottare inga problem att bli tunga politiker, i Sverige krävs det decennier av avmänniskofiering i något ungdomsförbund innan det går att få respekt. 

Här kommer ett gäng glada amatörer (två från SR och fyra från mig):

1. Paul Potts. Utan formell skolning briljerar han inom världens dyraste konstform, opera. Proffsen skakar tänder och menar att det är fel, fel, fel...

2. Al Gore (a.k.a. Gore The Boore) En förlorarpolitiker som till och med förlorar när han vinner, lyckas utan någon som helst naturvetenskaplig utbildning förmå världen att bli miljötokig.

3. Amatörpornografen. Googla "amatör" så får du se. Porrstjärnan är en relik. Studioljus och skalpell har bytts mot skum ikeabelysning, skinnsoffor och bleka valkar.

Porr

4. Amatörprogrammeraren är sedan länge accepterad som skapare av kvalitetsprodukter. Open source-programmerare och hackers är erkänt skickligare än de som tjänar pengar på sitt slit.

Hacker

5. Amatörsporten. I USA är amatöridrott på universitetsnivå lika stort som proffsidrott. NCAA (National Collegiate Athletic Association) är minst lika mäktiga som baseballens MLB, basketens NBA och footballens NFL.

Amatr

6. Fred Thompson, Arnold Schwarzenegger & Ronald Reagan. En presidentkandidat, en guvenör och en superpresident. Alla tre började som B-skådisar. Alla tre är repubilkaner som spär på bilden av den klassiska demokraten, ett fisförnämt, välutbildat "proffs".

Arnold

Amatörens resning beror så klart på internet. Men till det kommer att klassiska amatörer har blivit duktigare, att samhället fäster mindre vikt vid formell bildning och att allt det tillsammans har ökat medias intresse för amatören.

Men även om amatören kan sträcka lite på sig och sannolikt aldrig mer kommer att betraktas som det gamla gardet amatörer, dårar som rusar omkring i skogen med konstiga kartor eller sitter utomhus i minusgrader och tittar på småfåglar, så kommer amatören aldrig att ersätta proffset.

Varenda amatör, oavsett om det är en bloggare, pornograf eller idrottsman, säljer gladeligen ut så fort någon kommer med en pengapåse och erbjudandet om äkta erkännande i form av en proffsstitel.

Sådan är kapitalismen...

Glad Post!

Byråns kampanj för Postens ombudsnät har gått över hela landet i några veckor. Posten är inne i en väldigt positiv trend; omsättningen ökar, vinsten ökar, sjuktalen sjunker och attityden till varumärket förbättras. Vi har varit med på hela resan från ett företag i kris till "världens bästa Post". Och snart kommer julkampanjen...

Ombudsannons_251x372_1_2   Ombudsannons_251x372_2_2 Ombudsannons_251x372_3_2

Har vi hört det förut?

Facebook

(Hela artikeln här.)

Jo, det har vi förstås. Både en och två och sjuhundra gånger. Den här gången är det allas hypehoney Mark Zuckerberg som tror att folk inte längre kommer att beröras eller påverkas av masskommunikation.

Jag vet att man riskerar att stämplas som reklamnostalgisk luddit så fort man tillämpar lite skepticism på den här typen av uttalanden. Tro mig, jag älskar ny teknik och tror stenhårt på nya kommunikationskanaler och är fullkomligt webb 2.0-frälst. Men det gäller ju att ha lite perspektiv på saker och ting och framför allt att komma bort från myten om nollsummespelet - att vi slutar använda något gammalt bara för att det kommer något nytt. Det är nämligen inte alls säkert att det är så.

Meravallt

Visst förstår jag att Zuckerberg  har en egen agenda snarare än söker sanningen. Men jag tycker ändå att särskilt två uttalanden han gjorde är intressanta att kommentera:

"Nothing influences people more than a recommendation from a trusted friend."
Kommentar: http://fabriken.akestamholst.se/akestamholst/2007/11/r-word-of-mouth.html

"Online users will opt, he hopes, to be 'fans' of the various brands, allowing advertisers to send them messages or add applications."
Kommentar: http://fabriken.akestamholst.se/akestamholst/2007/10/ditt-varumrke-r.html

Vi älskar Kenneth!

Kenneth_svd

Orange Mocca Frappuccino

Hollywood_2

Det händer att en AD-assistent kommer till en punkt då han känner ett starkt behov av att pröva sina vingar nånstans i den stora världen, utanför reklambyråns väggar så att säga. Det kan samtidigt vara nyttigt för assistentens kollegor att försöka klara sig på egen hand några dagar.

Efter att ha styrt min röda sportbil (med GPS) genom Beverly Hills, cruisat Mullholland Drive uppför och nedför, spanat efter frisbee-kastande Hollywoodkändisar på Venice Beach, druckit ett antal Orange Mocca Frappuccino på Starbucks (ni Zoolander-fans vet vad jag pratar om), beskådat en "supersize" utsikt från Getty Center, hjälpt en tandställningsprydd Starbucks-tjej uttala sitt svenska efternamn (Skjoeld) och posat med Batman och Robin på Hollywood Walk Of Fame så känns det som jag börjar komma in ganska bra i LA-tempot. Återstår gör bla the Hives på Hollywood Avalon och en fest hemma hos en designprofessor vid namn Hanenberger.

Sen kanske jag kommer hem igen.

Nej, Radiohead har inte misslyckats

Rainbow_elam_1_closeup

Just nu kan vi bevittna ett fint exempel på faran med snuttifiering och ett medielandskap där få orkar läsa längre än rubriken. Det handlar om Radioheads experiment att släppa sitt senaste album "In Rainbows" på nätet och låta folk betala precis vad de vill för att ladda ner det - eller inte betala något alls. Banbrytande, eftersom det är första gången ett stort band rundar skivbolagen med en helt ny affärsmodell.

Och nu börjar rapporter om "misslyckande" - och kanske några uns skadeglädje - att hagla både här och där (den här Google-sökningen ger en bra överblick). Källan är en undersökning gjord av Comscore där det visar sig att ungefär 6 av 10 som laddade ner albumet under första månaden inte betalade något för det.

Men är det verkligen ett misslyckande? Några som faktiskt bemödat sig om att dyka djupare i materialet är förstås Comscore själva och i den här analysen kommer de bl a fram till att:

  • Snittpriset folk betalade för albumet var $6, inte de $2.26 som de flesta kommentatorer rapporterar, eftersom det är meningslöst att räkna in dem som laddade ner det gratis. Sånt förekommer ju även för album som släpps på traditionellt vis.
  • Lågt räknat har Radiohead dragit in en miljon dollar bara första månaden på In Rainbows.
  • Och då ska man tänka på att Radiohead behåller en avsevärt högre andel av pengarna själva än vad de gjort när de tidigare släppt album via skivbolag.

Sedan finns förstås den del frågor att fundera på i sammanhanget, t ex hur betala-vad- du-vill-modellen fungerar för mer okända band som inte kunnat bygga upp en fanbase skivbolagsvägen. Men två saker står klara så här långt: För det första att In Rainbows- experimentet definitivt inte är ett fiasko. För det andra att In Rainbows är ett intressant första steg mot en affärsmodell 2.0 för digitala produkter.

Men den riktigt intressanta frågan är väl den här: Eftersom vi alltmer formar vårt beteende och våra förväntningar utifrån hur vi agerar på nätet, när tar gratis- eller betala-vad-du-vill-modellen steget ut i den fysiska världen?

Losec Utomhus / Losec Outdoor

40 procent av alla svenskar lider regelbundet av halsbränna. Mycket få väljer att behandla sin åkomma och gör istället ett aktivt val att låta de ofta smärtsamma symptomen "gå över av sig själv".

40 percent of all swedes suffer from regular heart burn. Very few choose to treat their ailment but instead tend to make an active choice to let the very painful symptoms "pass over by themselves".

Photographer: Bisse Bengtsson, Agency: Åkestam Holst

Losec_mann_web_2

Losec_kvinna_web_3

Sibylla – hamburgare för riktiga män.

Då var det dags för Sibylla igen. Den här gången en kampanj för Super Meal
under temat ”För riktiga män”. Annonser breder ut sig i kvällspress de
närmaste två veckorna och spotar med bekant röst ljuder i radion.

26051sib306_helsidormedlogo_sida_3
26051sib306_helsidormedlogo_sida_2
26051sib306_helsidormedlogo_sida_1

Radiosymbol

Klicka här för att lyssna på Sibylla Supermeal No12 (45s)

Klicka här för att lyssna på Sibylla Supermeal No17 (45s)

Är word-of-mouth överskattat?

Woodfortrees

Hela planningavdelningen (dvs jag och Axel) på Åkestam Holst är hängivna The Economist-fans och därför tänkte jag passa på att förmedla ännu en anledning att älska dem. Den anledningen heter "What's in the journals" och är en gratistjänst där The Economist varje månad sammanfattar det viktigaste undersökningarna, studierna och rapporterna som beslutsfattare i näringslivet bör ha koll på.

Leakingbucket

I oktober-utgåvan berättas bl a om en studie i Harvard Business Review där tre forskare försökt sig på att faktiskt mäta värdet av word-of-mouth. Det verkar ju accepteras som en truism att w-o-m är den bästa sortens marknadsföring, men hur bra är det egentligen? För att ta reda på det studerade de dels ett telekomföretag och dels ett företag inom finanssektorn, och kom fram till det följande:

  1. Det är många som säger att de ska rekommendera produkten/tjänsten men inte alls lika många som faktiskt gör det. 81% av telekomföretagets kunder och 68% av finansföretagets påstod att de skulle rekommendera företagen till sina vänner men bara 30% (telekom) respektive 33% (finans) gjorde det.
  2. Av de faktiska rekommendationerna leder bara ett fåtal till nya kunder. I studien låg andelen på 12-14% (dvs av de 30-33%, inte av alla).
  3. Ännu färre blir lönsamma kunder. 8-11% av de som faktiskt blev kunder i studien blev också lönsamma.

Slutsats: Det främsta värdet i w-o-m är lägre marknadsföringskostnader, inte ökade intäkter. Om ens det. För när man tänker efter är ju resultatet rent horribelt dåligt. Av alla rekommendationerna ledde bara 0,3% till lönsamma affärer i telekomföretagets fall och 0,5% i finansföretagets. Och ställer man det dessutom i relation till hur många som sa att de skulle rekommendera företagen till sina vänner - med andra ord det som ofta trackas i varumärkesmätningar - blir ju resultaten mikroskopiska.

Snackas det för mycket om word-of-mouth?

(Här finns mer om studien.)

Behandla dina konsumenter som du behandlar dina vänner!

Igår talade jag med mitt gudbarn. Hon är 12 år gammal och nyfiken på reklam och oerhört insiktsfull. Och igår så frågade hon om all reklam är sann?

Ja, det är ju en oerhört relevant fråga. Jag sa att jag inte kunde svara för alla som gör reklam, men den reklam som vår reklambyrå producerar är alltid sann. Eftersom mycket av reklamens uppgift handlar om att skapa förtroende hos konsumenterna och då kan man inte ljuga. För om man ljuger så kommer konsumenterna genomskåda det när de väl köpt produkten, och då kommer de aldrig köpa igen.

Jaha, sa hon; "Det är alltså med reklam som det är med vänner, om man ljuger och luras så försvinner dom".

Så dagens visdomsord från en 12-åring är alltså: Behandla dina konsumenter som du behandlar dina vänner.

Nikes sak är vår sak!

Nike+ vann ett Cyberlejon i Cannes inom kategorin Innovative Ideas. Någon traditionell reklam är det inte. Kampanjen, produkten, idén eller vad det nu ska kallas visar att gränserna för vad som bör betraktas som reklam är sprängda.

Nike

Nike+ är ett onlinecommunity där Nike och Ipod knyter samman löpare världen över. Skor och Ipod är kopplade till varandra och statistik kring löparrundor med mera kan visas och delas online.

Precis som världens alla litteraturkritiker lider av komplex för att de trots sina vassa analyser, själv aldrig kan skapa, borde mången torrsimmare inom kommunikationsfältet lida. En dikt förlorar sin essens när den likt ett jaktbyte styckas ner till syntax, form, rimschema, retoriska element och allt annat roligt som kan hittas. Detsamma gäller när kommunikationslösningar förminskas till några vasst formulerade analyspunkter på en powerpointslide. Det besjälade mötet mellan betraktare och konstverk eller kommunikation och konsument, kan aldrig riktigt fångas upp i efterhand.   

Trots det är det oförskämt roligt att med facit i hand försöka förklara reklamframgångar.

Med det sagt, över till en teoretisk våldtäkt av Nike+:

Inom idrott får långdistanslöparen klassas som symbolen för ensamvargen som inte kämpar mot någon annan än sig själv. En superindividualist och således en ganska svår konsument att hitta, lära känna och kränga till.

Lparen

Det problemet hade Nike med sina löparkonsumenter. Lösningen skapades online, genom att låta kurvor och statistik visualisera idrotten och konsumtionsupplevelsen på ett sätt som tidigare aldrig har gjorts. Den enskilde löparen synliggörs också för en massa andra med samma passion. På så vis skapas en gruppdynamik och ett socialt klister som kollektiva idrotter har inneboende.

Essensen ligger i de positiva nätverksexternaliteter som Nike+ ger. Begreppet nätverksexternalitet kommer från nationalekonomin och är en egenskap som får en produkts värde att vara beroende av antalet användare. Vissa produkter har per definition positiva nätverksexternaliteter. Det är till exempel inte så kul att ha en telefon ifall det inte finns någon annan som har en.

Network_effect

Men det finns också negativa nätverksexternaliteter. Den berömda gåsjackan skrotades ganska snabbt av sådana här snubbar, när de dök upp även på mindre bemedlade individer.

Stekare

Många onlineidéer är klumpiga, skapar inget värde och använder sig inte av nätets inneboende sociala dimension. Men det gör Nike när de lyckas lösa ett ”offlineproblem” med en onlinelösning som i sin tur förändrar människors beteenden offline: mer spring = mer skor = mer cash.

Bain, en av världens ledande managementkonsulter, har en teori som kortfattat går ut på att jakten på nöjda kunder inte är en framgångsrik strategi. Istället för att slaviskt mäta kundnöjdhet bör fokus ligga på att skapa ett "positivt säljarnetto" hos kunder. Även om det finns en teoretisk koppling mellan nöjdhet och lojalitet, är den lojala kunden (om hon överhuvudtaget finns) en av marknadsföringsdisciplinens mest överskattade varelser. Hon är redan nöjd och leder inte till tillväxt, så skit i henne.

Positivt säljarnetto innebär att kunden blir en del av företagets affär. Säljarnettot kan skapas monetärt eller emotionellt. Exempelvis låter mobiloperatörer kunder ringa till lägre pris mellan varandra, vilket gör att kunder rent monetärt tjänar på att andra blir kunder i samma företag.

Säljarnettot kan också skapas emotionellt. Det vill säga att konsumenter uppskattar och finner det värdefullt att andra delar deras relation till varumärket.

Det är det Nike lyckas med genom Nike+. Den enskilde löparens konsumtionsupplevelse ökar dramatiskt när denne knyts samman med andra löpare. Löparen blir benägen att få med sig andra och även göra dem till kunder, vilket ökar de positiva nätveksexternaliteterna. Det fina för Nike är att det såklart bara funkar genom det kollektiva användandet av Nikes (och Apples) produkter. Alla konsumenten blir en del av varumärket och hjälper Nike att växa.

Visst är det vacker poesi!