Sök i arkiven

Åkestam Holst m fl
Kungsgatan 5
Box 7103
103 87 Stockholm
Phone: +46 8 14 11 11
Fax: +46 8 21 68 10
Skriv ett mail / Email us
Vi jobbar här / Our people

Antal inlägg: 1764
Kommentarer: 1249

« april 2008 | Hem | juni 2008 »


La publicité, je l'aime !

Recl

The Lions, Cannes, världens största och mest berömda reklam festival. Cannes, i Frankrike? Men varför just en sånt stort reklam festival i Frankrike? Varför inte The Londons Lions, eller The Stockholms Lions? Som USA, England, Skandinavien eller Brazilien och Asien, Frankrike har lyckats skapa en eget reklam kultur och creativt stil. I 40år nu, tack vore Le Club des Directeurs Artistiques, har franska creativitet vunnit sin plats i den stora reklam världen. Jag ville bara bjuda på min urval av de klassiska franska reklamfilmer. En liten resa i franska reklam historia, från 70 talet till nutid, vilket jag vill visa att varje årstid bjuder på sin galenhet. Régalez-vous !

1976, Perrier

1979, Renault

1984, Kodak

1984, Perrier

1989, Lee Cooper

1992, Perrier

1993, Cnp

1995, Peugeot

1995, Peugeot

1996, Penault

1997, Perrier

1999, Peugeot

2000, Cnp

2000, Brandt

2000, Brandt

2000, Brandt

2002, Air France

2002, Rossignol

2004, Peugeot

2004, Citroen

2006, Peugeot

2007, Peugeot

2007, Renault

2007, Renault

(you will excuse my swedish...or you will have to learn french !)

Konst eller vandalism eller...

Knitting_2
Ovanstående är ett intressant fenomen som jag tycker att man börjar se allt oftare. Ett enhetligt namn för företeelsen tycks saknas men vissa kallar det guerilla knitting. I Sverige verkar de finns två större ”crews”, Masquerade och det internatinella Knitta, som ägnar sig åt konstformen, eller vad man nu ska kalla det. På Wikipedia omnämns stickningarna som ”illegal utsmyckning”,  och det är väl ungefär vad det är. Det här är ytterligare ett inlägg i debatten kring vad som är konst och vad som är vandalism. För mig känns gränsen allt mer luddig.   

Stan är full av buteljerat vatten

Scandic_water

Det godaste och färskaste vattnet får vi direkt ur kranen. Samtidigt konsumerar vi bara mer och mer buteljerat vatten som helst bör komma från en svårtillgänglig källa i bergen någonstans långt borta.

Helt onödiga transporter tycker Scandic, som därför har beslutat att istället erbjuda sina gäster ett betydligt mer miljövänligt alternativ.

Åkestam Holst har i samarbete med formgivaren Jonas Torstensson och OS-aktuella simmerskan Therese Alshammar, tagit fram egna glasflaskor som ska tappas med filtrerat och kylt kranvatten direkt på hotellen, allt enligt ett hållbarhetsprogram som Scandic utvecklade redan 1993.

Läs mer om arbetet på Scandics miljösajt - En bättre värld

Japans tuffaste dator

Nu går vi igång med en ny printkampanj för NEC.

Nya NEC ShieldPRO är byggd för extrema förhållanden. Du kan tappa datorn från 90 cm höjd utan att den skadas. Den klarar även av hällande regn och 20 gradig kyla. Så bered vägen för Japans tuffaste dator!

Ny_damm

Glas_2

Vatten_2

Missa inte kvällens match! Torsdag 29/5, 20.00.

Pause_vildaffisch_6

Grattis Barbro!!!

I måndags fyllde allas vår Barbro år. Detta firades traditionsenligt med en vårlunch i Humlegården.  HURRA HURRA HURRA!!!
Imgp1195

Försmak

Någon gång denna vecka eller nästa har vårt nytillskott Jonas Lennermo lovat att skriva ett inlägg om miljardindustrin, popkulturfenomenet och samhällsklistret Bollywood. Och han vet vad han snackar om, så håll ögonen öppna.

Ny praktikant på byrån

Rockyscanwebb_2

Hej. Mycket nytt har nått mina praktikantögon och -öron sen jag började på byrån för ca fyra veckor sedan. Lika färsk som jag är på byrån, är jag även här på bloggen. Men jag börjar få lite grepp om det här med reklambranschen - man ska tydligen tänka utanför boxen. Det här med att blogga känns ju fräscht till exempel.

Här kommer en liten lista på några av de saker jag hittills fått göra:

1. Ansvarat för glitterrörelser på filminspelning
2. Uppdaterat mina franskkunskaper, tack vare Yvan!
3. Lärt mig hur kontorskaffe verkligen ska smaka – finns en otrolig kaffemaskin

Dessutom har jag fått följa med i projektledarnas spännande arbete, gjort researcher, deltagit i möten och skrivit rapporter. Min praktikplats utgörs av mycket hjärta, engagerade kollegor och kreativitet som flödar . Vad mer kan man som praktikant önska sig? Att man själv hade 10 års erfarenhet av branschen, sitter på lika prisbelönta uppdrag och ägde en lika schysst kaffemaskin. Men någonstans måste man ju börja…

Kommer TV tittandet att försvinna?

Trasigtv_small_2
Den 21:a maj tog Resumé upp i en artikel förändringar i vår mediekonsumtion. Där spådde man att TV kommer få det hårt, för att fler och fler tittar på TV i datorn och laddar ner saker. Jag tror inte att TV tittandet kommer att helt försvinna i framtiden. Det kommer dock att minska betydligt om kanalerna inte genomför någon förändring. Och detta gäller ju framför allt de kommersiella kanalerna.

I takt med att fler laddar ner ser kanalerna över sina erbjudanden. Serier som 24, Heros m m kommer nog sannolikt aldrig mer att köpas in, eftersom de lockar till nedladdning eftersom ingen vill vänta en vecka på nästa avsnitt. Så istället för att fundera på att göra något bra av situationen så försöker man istället hitta format som underställs reklam- och nedladdningsproblematiken. Det är två saker som förvånar mig i den här utvecklingen.

För det första är att man inte höjer priserna och sänker antalet reklamavbrott. Det skrev jag om i ett inlägg förra året. Varför debatteras detta inte mer i reklamförbundet, i vår branschpress eller i några andra forum? Kanalerna håller ta död på en viktig kommunikationskanal och sig själva.

Det andra är att kanalerna inte har någon slags kvalitetssäkring på reklamen.  Idag sänker kanalerna själva sin egen produkt och intäktskälla genom att sända vilket skräp som helst. Tittarna flyr reklamavbrotten p.g.a de är för långa, för många och framför allt har en genomgående låg kvalité. Den första regeln i reklam som tränger sig på och avbryter måste ju bjuda på något mer än en gapande VO som berättar hur förträfflig produkten är.

Hur en sådan kvalitetssäkering skulle genomföras har jag ingen aning om. Men en sak är säker. Om inget görs kommer de kommersiella TV-kanalerna som lever på reklamintäkter gå en osäker tid till mötes. Och reklambyråer och annonsörer kommer få försöka hitta andra kanaler för att få ut våra budskap.

Sånt som inte syns från Posten, del 2

Här är den andra filmen i Postens nya kampanj ”En del av din dag”.

Känslorna vinner alltid

Ett starkt varumärke är bra av två anledningar: att det skapar en volympremie (säljer mer) eller att det skapar en prispremie (säljer dyrare). En prispremie har fördelen att den inte medför några ökade rörliga kostnader i produktionen och distributionen såsom en ökad volym gör och därför lättare kan översättas direkt till bättre lönsamhet. Men det är klart, de flesta företagare skulle nog gärna se att deras varumärken genererade både en volym- och prispremie. Att samtidigt sälja mycket och sälja dyrare verkar ju inte så dumt.

Så hur gör man? Hur får man många människor att betala lite (eller mycket) mer för ens produkt än vad de betalar för konkurrenternas? Ibland kan man fundera på om det överhuvudtaget är möjligt, när konsumenter i alla kategorier i alla undersökningar alltid säger att just priset är den viktigaste, eller möjligtvis näst viktigaste, beslutsparametern.

Men det är förstås en lögn – om än kanske en omedveten sådan. Och det är klart att det går att få folk att betala mer. Nyckeln ligger i hur djup känslomässig relation varumärket har med sina konsumenter. Det framgår tydligt i undersökningen "Sveriges starkaste livsmedelsvarumärken 2008", som Jerker skrev om häromdagen. Av Niklas Persson, en av författarna till undersökningen, fick jag den här bilden:

Brand_manager_matrix

Vad den säger är att det finns en massa varumärken som är både kända och som många människor köper, men att det bland dem finns två olika sorters märken – de som bara är stora och kända (uppe till vänster), och de som är stora och kända och dessutom känsloladdade (uppe till höger). Och skillnaden dem emellan är milsvid, på två sätt:

För det första får de stora och kända varumärkena ut en volympremie, men de stora, kända och känsloladdade varumärkena kan utöver det även ta ut en prispremie. Människor betalar mer för varumärken de har känslomässiga band med.

För det andra är det ingen slump i vilken grupp ett varumärke hamnar, om det nu var någon som trodde det. Författarna till "Sveriges starkaste..." gjorde samtidigt en annan studie där de intervjuade 77 varumärkesansvariga i livsmedelsbranschen om hur de ser på varumärkesbyggande och analys, och kom fram till att de som har sina varumärken uppe till höger är där för att de lägger stor vikt vid känslomässiga värden. Dels genom att prioritera det i varumärkesbyggandet, dels genom att ha en bättre balans mellan kvantitativa och kvalitativa undersökningar, som djupintervjuer och observationer. De uppe till vänster fokuserar mycket mer tunnelsynt på hårda, funktionella parametrar såsom kvalitet och bygger alltså inga starkare relationer med sina konsumenter. Och då kan man ju gissa vad som händer när det kommer en ny konkurrent som levererar i stort sett samma kvalitet till ett lägre pris. Som EMV till exempel.

Slutsats? Precis som i livet kanske inte kärlek är allt. Men det är den stora skillnaden.

Varför kvinnor klickar med media

2100634092_ecaf9bae2a

Enligt Rapleafs senaste undersökning är antalet män och kvinnor som använder sig av sociala nätverks-sajter stort, med det är kvinnorna som håller ställningarna. Och ska man tro Slide.com och RockYou.com, två snabbast växande internetföretag, kommer nätet snart att ha rosa färg.

Egentligen är det inga chockerande uppgifter att män och kvinnor agerar olika online, precis som man gör i övriga livet. Webben är ett extremt socialt medium, och web 2.0 handlar om att vara social.

Bland tjugoåringar är kvinnor och män jämbördiga när det gäller att bli medlemmar i sociala nätverk. Facebook, MySpace och Flixter är extremt populära. Men enligt Rapleafs senaste undersökning bland 13,2 miljoner användare av sociala nätverk online har man upptäckt att yngre kvinnor är mer aktiva på dessa sajter än yngre män. Och män över 30, speciellt gifta män, är inte med i dessa sociala nätverk överhuvudtaget (undantaget är LinkedIn-användare). Kvinnor däremot är i större skalor med i sociala nätverk. Egentligen är kvinnor mellan 35 och 50 det snabbast växande segmentet, särskilt på MySpace.

Varför dessa skillnader? Helt klart är att yngre män spenderar så mycket tid som möjligt framför datorn och de har mycket fritid, kanske till och med mer än kvinnor. Män söker webbsajter som erbjuder vadslagning när de spelar och tenderar att spela poker – mestadels off-shore-baserade.

Till skillnad från män är kvinnor stora användare av sk ”casual games”, mestadels sociala nätverk. Unga kvinnor spenderar mycket tid på att styla och skapa bildspel på sina sociala nätverksprofiler. Populära sajter som Whateverlife.com tar tillvara på trenden och erbjuder MySpace layout för yngre kvinnor.

Så vad betyder det här? Jo, att vi kommer att se att allt fler kvinnor som arbetar inom sociala medier. Men hur viktiga kvinnor än är för den här branschen är det förvånansvärt få kvinnliga toppchefer som återfinns i företag och kapitalbolag som riktar sig till den här marknaden. Vi kommer snart att se en förändring.

Hur mycket sociala medier är mer "in tune" med kvinnor så kommer den manliga publiken att ses som mindre värdefull än den kvinnliga. Vi vet redan att kvinnor spenderar mer och tar fler köpebeslut än män, och kvinnor tenderar mer att berätta för sina vänner och bekanta om sina köp. Annonsörer kommer därför att tjäna dubbelt på varje spenderad krona på kvinnliga konsumenter.

Så vad är kontentan? Jo, att våra referenspunkter är desamma oavsett om man agerar på nätet eller i verkliga livet. Det är bara vårt beteende som är annorlunda.

Göran i Dagens Industri

En liten artikel om oss i dagens DI
Dc_250612

Vilket varumärke är det här?

Bild_2
Vad är egentligen varumärken? Vem bestämmer vad ett varumärke ska stå för och betyda? Varumärkesägarna och deras byråer är definitivt med och påverkar hur deras varumärken ska uppfattas, men i slutändan är ett varumärke faktiskt bara en konstruktion i mottagarens huvud. Vad ett varumärke står för i mottagarens medvetande beror på vilka associationer det väcker till liv och även vilka associationer som väcker varumärket till liv. Brand tags är ett intressant projekt som samlar in människors första associationer till ett antal välkända internationella varumärken. Resultaten visas upp i så kallade ”tag clouds” (se bilden) som man brukar se på många bloggar. Dessa fungerar som en sammanfattning av det mest frekvent förekommande innehållet i bloggen. På Brand tags är det istället de mest förekommande associationerna till ett varumärke som syns i molnet. Tittar man exempelvis på varumärket SAAB så är bl.a. orden ”expensive”, ”Swedish” och ”boring” framträdande. Och bilden då? Ja, det är såklart en del av IKEA:s associationsmoln.

Brand tag och liknande projekt är givetvis intressant information för varumärkesägarna. Det är som en ständigt pågående konsumentpanel eller fokusgrupp där man hela tiden ser hur bilden av varumärket förändras. Här kan man läsa mer om hur Noah Brier, som är skaparen av projektet, tänker sig att utveckla Brand tag framöver. Tack till The Toad Stool för tipset.

Warren Buffett och jag

Warren_buffett

Jag gillar honom, han vet inte att jag existerar. Så kan man sammanfatta vår relation. Och så kan man lägga till att jag använde honom som exempel när jag blev ombedd av Unga Aktiesparare att skriva en krönika om vad reklam har med aktieägarvärde att göra, i deras tidning Stock Magazine. Så här blev texten:

Måste man vara Warren Buffett för att förstå reklam?

På YouTube finns ett klipp (snipurl.com/21xce) där Warren Buffett under en föreläsning för en klass MBA-studenter får frågan hur han värderar företag. Fast egentligen är förstås frågan ”Hur blir man lika smart och rik som du, Warren?”. Floridaluften dryper av den.

Oraklet från Omaha lägger huvudet lite på sned och ler en kort sekund innan han avslöjar kärnan i sin värderingsmodell. Inte ett ord om teknisk analys. Inte heller särskilt många om substansvärde eller kassaflöde. Men däremot en hel del om den egentliga substansen i substansvärdet och källan till flödet i kassaflödet.

Det Warren Buffett först och främst tittar på är ”share of mind”, med andra ord det mentala utrymme företag som Disney och Coca Cola har hos sina kunder och som är det viktigaste skälet till att de genererar avkastning åt sina ägare år efter år efter år. Ju större plats företaget har i människors sinneliv desto större plats har det i människors plånböcker. De största får allt att låta så självklart. Men ibland är det faktiskt så enkelt som de säger.

Grunden till allt aktieägarvärde över tiden är framgångsrikt företagande och grunden till allt framgångsrikt företagande är förmågan att skapa, upprätthålla och utveckla starka relationer med sina kunder. Och på moderna massmarknader med funktionellt utbytbara produkter byggs relationerna i första hand inte med skruvar, muttrar, ettor och nollor utan med bilder, ord, insikter och empati. De byggs med reklam.

Så för alla som undrar vad reklam har med aktieägarvärde att göra, där är svaret. Reklamen är företagets handslag, röst och kroppsspråk. ”Advertising is what you do when you can’t go see somebody”, som reklampionjären Fairfax Cone sa redan 1961. Den bygger relationer som företaget kan kapitalisera på genom att sälja mer eller ta mer betalt. Enkelt. Och beprövat.

Men riktiga hardcoreskeptiker kanske tycker sig behöva fler bevis för reklamens effekt på aktieägarvärdet. Det finns egentligen hur mycket som helst, men jag tänkte nöja mig med att nämna två.

Det första är att investeringar i reklam sänker den systematiska risken i företagets aktie. Det avhandlades senast i en studie förra året från University of Texas: ”Advertising, Research and Development and Systematic Risk of the Firm”. Författarna tittar på företag som var listade på NYSE mellan 1979 och 2001, och efter att de korrigerat för alla andra faktorer som påverkar betavärdet konstaterar de att högre reklaminvesteringar (mätt i förhållande till försäljningen) kraftigt sänker företagets systematiska risk.

Det andra exemplet handlar om hur reklam påverkar aktiekursen direkt, utan ”omvägar” via var sig värdeskapande eller betavärde. I studien ”Can Companies Influence Investor Behaviour through Advertising? Super Bowl Commercials and Stock Returns” från University of Buffalo undersökte författarna tradingaktivitet och prisrörelser mellan 1969 och 2001 i 19 företag som alla investerade i Super Bowl-reklam. Resultatet? De företag vars reklam folk kom ihåg och dessutom tyckte om hade en avsevärt bättre aktieutveckling än övriga.

Inte ett dugg konstigt egentligen. Det behöver man inte ens vara från Nebraska för att förstå.

OLW, dag 2

Igår var vi i Strängnäs hela dagen, rättare sagt i Sveriges svar på Grand Canyon och filmade cowboysare.

L1000750_3

Kvällens replik: ”Howdy!”

Om drygt 2 veckor får ni se det färdiga resultatet. Hej så länge!

L1000617_8

MSN Mouse

 Big thanks to Microsoft! We have received a cute bronze mouse from the MSN Advertising Awards in Barcelona, together with a nice check for 2000 USD, for our SBAB banner . Drinks all-around on Kenneth.

Mouse_pris

Carlshamns sak är vår!

Efter tusen och åter tusen mörka dagar har Carlshamn Mejeri, som av ett mirakel, väckts till liv igen. De randiga paketen har återuppstått, och efter ett varsamt ansiktslyft gör de mejerihyllan till en vackrare plats. Vi på byrån har en särskild kärlek till  Carlshamn. Det var Göran och Kärran som skapade varumärket för en 15 år sedan. De var de som hittade tvillingarna Tore och Torsten på en vindpinad mack på det skånska slättlandet. De var de som  efter en lidnersk knäpp myntade "Gott gotti gott gott!". De var de som skapade ett stycke svensk reklamhistoria. När det stod klart att vi fått förtroendet att relansera varumärket var cirkeln sluten.  Och sällan har en samling reklamarbetare varit stoltare. Vi hoppas innerligt  att vår reklam gör så att Carlshamn går en ny vår till mötes.

26810carlshamn080

Varumärkespatriotism

Svenskaflaggan
Ekonomihögskolan i lund har precis nyligen genomfört en undersökning om Sveriges starkaste livsmedel.

Det är intressant att det är varumärken som är svenska eller som försöker fortsätta upplevas som svenska som är i topp (om vi bortser fram Coca Cola).

Här är tio i topp:
1. Arla (mjölk)
2. Coca-Cola
3. Scan
4. Arla (mejeri)
5. Arla (ost)
6. Pågen
7. OLW
8. Findus
9. Gevalia
10. Pärsons

Jag är helt övertygad om varumärken som värnar om sitt nationella ursprung vinner så oerhört mycket mer i preferens än varumärken som inte gör det. Och jag är även övertygad om att detta ser likadant ut oavsett var man befinner sig i världen. Jag har inga riktiga belägg för detta påstående förutom den lista som Ekonomihögskolan nu publicerat.

Egentligen är det väl ganska självklart att nationella varumärken har lättare att skapa gillande i sitt eget land tycker säkert många av er läsare. Och varför ta upp en sådan självklarhet?

Tja, i takt när våra gränser suddas ut och nationella varumärken bli uppslukade av företag från andra delar av världen så försöker ofta dessa företag att hitta kommunikativa samordningsfördelar (grafiska profiler, reklam, kärnvärden m m) för att skapa ”effektivare” kommunikation. Visst ska man försöka hitta saker som gör att man kan effektivisera sin kommunikation, men inte på bekostnad av försäljning och preferens.

Det är ganska ofta man läser i redaktionella sammanhang uttalanden om VD:s som vill skapa ett internationellt varumärke. Varför då undrar jag, framför allt när det handlar om livsmedel?

Ta t ex GB Glace. Jag är inte förvånad över att det varumärket inte längre finns med på listan. De samordningsfördelar de försökt skapa genom sin internationella kommunikation har fått till följd att de inte längre är ett av Sveriges mest uppskattade varumärke.  Det finns ingen själ kvar, det blir ett intetsägande varumärke eftersom man måste få reklam och värderingar att fungera på allt för många marknader samtidigt.

Däremot har Arla lyckats bättre. Trots att man släppt sin grafiska profil (kossan) som var helt fantastisk och tagit in en blomma istället så har man ofta lyckats kapitalisera på sitt ursprung i sin kommunikation.

Så frågan är hur om vi i framtiden kommer se fler företag som trots möjligheten till att skapa internationell kommunikation, vågar värna om det lokala ursprunget? Eller kommer jakten på samordningsfördelar i kommunikationen skapa fler intetsägande varumärken som igen bryr sig om?

Störst någonsin

Lanseringen av Grand Theft Auto IV i förra veckan blev den mest framgångsrika spellanseringen någonsin, med en försäljning på 500 miljoner dollar redan första veckan (och uppskattningsvis hela 310 miljoner dollar bara första dagen).

OLW, inspelning pågår. Natt 1

Det är mörkt ute, men ännu lyser lamporna i oststudion.

Oskar tyckte inte att de tidigare strumporna passade till ostbågar så han bytte.
Strumpor_2

Vi har ägnat oss åt pyrotekniska konststycken.
Olw_explosion_2

Och brandkåren kom på besök.
Olw_brandlarm_2

Kvällens replik: ”Sjukt bra!”

Sånt som inte syns från Posten.

Här kommer första filmen i Postens nya kampanj ”En del av din dag”. Konceptet handlar förstås om att på olika sätt visa upp Postens ständiga närvaro, både lokalt och digitalt. I nätdelen av kampanjen, som Daddy varit med och producerat, får man prova på de tjänster som vi berättar om i TV-filmerna. På nätet drar kampanjen igång efter helgen. Regissör har varit Fredrik Falck från Flodellfilm och animationerna är gjorda av Milford. Tack även till Made by Copeland och Two Fat Boys.

Humanitarian Lion

En tänkvärd liten film såhär en månad innan Cannes Lions.

OLW, inspelning pågår. Dag 1

Produktionen för OLW är i full gång. Stämningen är på topp och regissören Oskar har dagen till ära tagit på sig sina festligaste chipsstrumpor.

Oscars_stumpor

Tidigt i morse levererades osten som inspekterades och godkändes av Oskar.

Oskars_ost

Dagens replik: "Skjut fram höften lite på mittenbenet!"

Eller?

Frownyface_150

Tänk vad samma undersökning kan tolkas på två helt olika sätt: "Nya skor gör dig lycklig" eller "Shopping in lousy mood will cost you". Har vi kanske att göra med en glädjetolkning respektive en goda-nyheter-är-inga-nyheter-tolkning?

OLW Film

I morgon börjar vi tillsammans med regissören Oskar Bård och Hobbyfilm inspelningen av tre nya filmer för OLW. Filmerna börjar gå i början av juni. Bilder och skvaller från inspelningen kommer snart ...

Olw_inspelning2_2

Don't worry, be shopping

800pxsmileysvg

Man blir lycklig av att shoppa, visar en ny undersökning som snart publiceras i Psychological Science. Det skriver Carolin Dahlman om i Dagens Handel. Inget konstigt med det men likväl härligt att höra.

Vad kommer Google TV Ads att innebära?

Bastiljen

Det kan man förstås undra, och det undrade David i en kommentar till mitt inlägg igår om Google TV Ads. Till att börja med är det alldeles för tidigt att uttala sig om det, särskilt vad gäller Sverige, eftersom a) Google TV Ads är nytt och har inte använts särskilt mycket än och b) TV-landskapet i USA är så mycket mer fragmenterat och lokalt än i lilla Sverige och Google TV Ads kanske därför aldrig får något genomslag här. Kanske.

Men om det slår, är här några spontana spekulationer:

  • TV-mediet kommer att bli (ännu) gyttrigare än idag, med framför allt fler småföretag som gör reklam med mer eller mindre hemsnickrade filmer.
  • När, i vissa företags ögon, "mellanhänder" som mediebyråer och även reklambyråer (Google förmedlar ju även själva produktionen av reklamfilmerna om man vill det) kan hoppas över kommer vi alla att behöva blir duktigare på att förpacka och förklara vad det är vi faktiskt levererar. Vilket värde vi bidrar med. Varför viss reklam är bättre än annan.
  • Reklam som ligger "i mitten av vägen", dvs som är ok men inte levererar tillräckligt tydlig effekt, kommer att få det svårare. TV-reklamen kommer troligen att polariseras – dels bli enkel och utbudsmässig à la lokal-TV-reklam, dels bli användbar eller spektakulär – och allt däremellan kommer att minska i betydelse.

Eller? Vi får se varthän det barkar. Det är som bekant svårt att sia, särskilt om framtiden.

Här kommer Google

Googletv

Tänk om annonsörer kunde köpa TV-reklam som man köper sökord? Tänk om Google hade en AdWords-lösning för TV? Då skulle den nog funka ungefär så här:

  1. Logga in på ditt AdWords-konto.
  2. Välj vilken målgrupp du vill nå.
  3. Välj vilka TV-kanaler, program och tider på dygnet du vill visa din reklam.
  4. Välj hur mycket du är villig att betala per tusen visningar.
  5. Har du ingen reklamfilm? Då förmedlar Google kontakter till folk som raskt kan sätta ihop en film åt dig.
  6. Klicka "OK" så kör kampanjen igång.
  7. Följ kampanjen och gör ändringar dag för dag under kampanjperioden om du vill.

Och det här är exakt det som Google nu har lanserat i USA. Exakt. Läs mer här och här, och titta på en demovideo här.

Den sista bastionen är stormad.

Skulle kunna vara reklam

Men vänta...det är ju reklam. Fast det är för en filmfestival, så det räknas liksom inte. Men kul är det. Och intressant. Och kul.

(Via Only Dead Fish)

Eco och status

Greenbling

Trendwatching.com levererar som vanligt en bra spaning även denna månad. Den handlar om vilka uttryck eco-trenden håller på att ta och kommer att ta framöver, och förutom en mängd bra exempel från olika branscher gör de tre intressanta observationer:

  • Det blir allt tydligare att eco handlar om skrytvärde, ett sätt för allt fler människor att stärka sin identitet inför andra. Det är status att vara grön.
  • Långt ifrån alla bryr sig dock om eco. Detta är viktigt att komma ihåg. Till exempel fortsätter försäljningen av SUV:ar bara att öka. Vad som har hänt är dock att mängden eco-medvetna människor nu är så stor att det är en kommersiellt intressant rörelse.
  • Det är svårt att lyckas med en eco-version av en existerande produkt. Vad man måste göra är att ta fram en helt ny produkt som är eco redan från början. VW Golf Hybrid (numera nedlagd) vs Toyota Prius är ett bra exempel på detta.

Läsning rekommenderas.

Svar ja (i alla fall den här gången)

Som av en händelse damp det här ner i inboxen precis när jag postat mitt förra inlägg: Veckans Affärers sammanfattning av "åtta gröna bluffar". Favoriten, och ett klockrent exempel på att död faktiskt ibland är bröd, måste vara nummer fem – BAE Systems miljövänliga vapen med mindre bly och reducerade koldioxidutsläpp. Obetalbart.

Baesystems

Måste den enes bröd vara den andres död?

Americanexpressred

En av människans vanligaste ryggmärgsreflexer är att tänka i termer av nollsummespel, dvs att allt i livet är en tävling där någon måste förlora om någon annan vinner. När någon blir rikare måste någon annan bli fattigare. Om någon äter sig mätt är det bara för att någon annan går hungrig. Och så vidare. I de flesta fall är det resonemanget helt fel men ändå ligger det av någon anledning djupt rotat hos oss. Att tänka vinna-vinna är helt enkelt inte särskilt intuitivt och det finns säkert avancerade skäl till det, troligen något som hänger ihop med evolutionen och gener som kodades för tvåhundratusen år sedan.

Inom reklam, marknadsföring och företagande märks det här som allra tydligast just nu förstås inom allt som har med "corporate social responsibility" att göra – varumärken som engagerar sig (eller "engagerar sig", skulle vissa säga) för miljön eller mänskligt lidande. (PRODUCT)RED är ett känt och tydligt exempel på det, och en företeelse som åkt på däng från alla möjliga håll. Madonnas och Guccis kampanj för Malawi i samarbete med FN är ett annat exempel.

Det senare är just det som inleder en artikel i ämnet i senaste numret av gratistidningen Rodeo (sid 77-80, finns som pdf här). Läs den. Den sätter in frågan i ett sammanhang, är en bra sammanfattning av olika ståndpunkter och får en att själv börja tänka.

För helt enkelt är det inte. Är det hyckleri? Är det äkta? Är det ett smart sätt att nå folk som annars inte skulle lyfta ett finger? Är det vinna-vinna eller ett nollsummespel? Med andra ord: Är det bra marknadsföring?

638_s7
Titta, "den enes död, den andres bröd" finns till och med som pepparkaksformar.

P.S. För övrigt innehåller tidningen Rodeo ofta något intressant, t ex en av de bästa Zlatan-betraktelser jag läst (sid 32-33).

Vad skiljer bra reklam från dålig?

Bild_5_2
Är det en knivskarp strategi? En tydlig konsumentinsikt? En modig kund? Eller en lyhörd reklambyrå?

Förhoppningsvis är samtliga beståndsdelar nödvändiga för att lyckats. Men det finns ändå en sak som är viktigast.

Konflikten.

Och varför är konflikten så viktigt?  Jo, för att få människor att bli engagerade så krävs det att något händer, ett problem till exempel. Vi blir faktiskt intresserade när vi identifierar en konflikt och försöker instinktivt att hitta en lösning på problemet. På så sätt blir vi automatiskt involverade, och det är ofta vad reklamen ska leda till. Att få folk involverade så att de kommer ihåg företaget när det är dags att välja bland alla varumärken.

Det spelar alltså ingen roll hur stor eller liten produktionsbudget man har, eller hur goda konsumentinsikter man sitter på. Saknar reklamen en konflikt så blir den automatiskt dålig. Samma regler gäller ju faktiskt överallt. Ta t ex en långfilm.

Hur intressant och framgångsrik hade följande film blivit om man gjort den på det här sättet?

Framgångsrik, sympatisk affärsman träffar sockersöt och skötsam fröken. De gifter sig och lever lyckliga i alla sina dagar.

Jämför den t ex med framgångsrik, osympatisk affärsman träffar prostituerad. Det håller på att gå åt pipan, men till slut får de ihop det.

Pretty_woman_2

Varför tar jag upp det här kan man undra, är det inte självklart? Nja, ibland känns det inte det när man tittar på den reklam som jag blir utsatt för. Tyvärr känns det som de flesta företag försöker göra som i filmexempel nummer ett. Helena Helsing Mork sätter verkligen också huvudet på spiken i sitt blogginlägg. Hon lyckas metaforiskt beskriva  innehållet är i den reklam vi ser idag, och hur intressant det blir.

Luigi och Jan-Erik kämpar vidare

Kampanjen för SBAB rullar vidare. Alla som tar bolån får inte bara en bra ränta, de får också flyttpizza hemkörd. Oavsett var du bor i Sverige levererar SBAB pizzor till dig och dina flyttkompisar. Kampanjen pågår till  den 31/8. Luigi och Jan-Erik har dessutom en bolåne-quiz som kommer att gå i radio de närmaste veckorna.

Lyssna på SBAB_Jan-Erik_35s.mp3

Lyssna på SBAB_Luigi_35s.mp3

Läs mer på sbab.se

Useful advertising

Bloja

I liten skala. Men ändå stort på något sätt. I skötrummet på Kulturhuset.

Svennebanan 2 - Opinonsbildare 0

Net

Vem litar folk på? Och vem är därför viktig för en marknadsförare att påverka för att uppnå den word-of-mouth-viral-buzz-effekt som är så hett eftertraktad nuförtiden? Jo, folk litar förstås mest av allt på folk de känner personligen.

Jag har tidigare skrivit om den seglivade opinionsbildarmyten och har nu fått vatten på min kvarn i form av flera nya studier som bekräftar att opinionsbildare inte alls är så viktiga som myten stipulerar. Slutsatsen är att vem som helst kan ha rollen som "opinionsbildare".

Och vad är då slutsatsen av det i sin tur? Att big-seed marketing – att skjuta lite brett med sitt budskap – nog är det som funkar bäst ändå.