Sök i arkiven

Åkestam Holst m fl
Kungsgatan 5
Box 7103
103 87 Stockholm
Phone: +46 8 14 11 11
Fax: +46 8 21 68 10
Skriv ett mail / Email us
Vi jobbar här / Our people

Antal inlägg: 1764
Kommentarer: 1249

« juli 2010 | Hem | september 2010 »


Playgrounds flyttar ut - Playground Playgrounds

Är man en butik med en fast plats är alla medel tillåtna för att dra besökare. Hittills har vi bland annat kläckt ägg i dunjackor, utmanat folk att hålla sig vakna och byggt myggrum. Nu ber vi alla att gå någon helt annanstans. 

Som en del av Playgrounds plattform för sociala medier har vi skapat Playground Playgrounds. Butken som ber dig att gå ut gör just det, ber dig att gå ut. 

Med hjälp av platstjänster som Gowalla belönas kunder som är ute och hittar äventyr. Om 2007 tillhörde Facebook och 2008 Twitter så tillhör 2010 garanterat platstjänsterna. Just nu slår Gowalla på Foursquare underifrån (förutom här i Sverige där det är tvärt om) och snart kommer mastodonten Facebook Places. De är kort sagt här för att stanna. 

Checkar man in på till exempel Playgorund No. 5 vid Ekoberget på Värmdö får man just nu 10 % rea på rean. Är man lite mindre äventyrlig kan man ta sig till Djurgården och hämta 5 %. Plattformen kommer växa och förändras över tiden, men det handlar alltid om att inspirera människor till att gå ut. 

Såja, ut med dig. Men kika först på in på sajten så att du vet vart du ska.

http://playgroundstores.com/playgrounds/

Bild 35
 

Pripps Blå Sommarlager

"I din hand håller du en bit av den svenska sommaren, när den är som bäst." Så lyder ingressen till baksidestexten på Pripps Blå Sommarlager. Åkestam Holst har designat etikett och låda.

Åkestam Holst designed the new labels for Pripps Blå Summer Lager.

Collage_pbsl

En kaffe kommer sällan ensam

Kanske har du sett en av dessa vandra runt på stan med en kaffedrickare i handen? Åkestam Holst har designat Pressbyråns nya randiga muggar.

Åkestam Holst designed the new paper coffee cups for Pressbyrån.

Muggar_pb

Därför är det skitsvårt att locka över väljare

Partier Riksdagsvalet närmar sig med stormsteg. Partierna är nu ute och kampanjar som bäst och i media diskuteras vilka frågor som kommer att avgöra valet. Men är det verkligen partiernas åsikter i specifika frågor som kommer avgöra vad du och jag röstar på, eller är det i själva verket tvärt om – att det du och jag röstar på avgör vad vi tycker i dessa specifika frågor?

Roger Dooley på bloggen Neurosciencemarketing hävdar det senare. I det här inlägget hänvisar han till forskningsresultat som extremt tydligt visar att det är på det sättet. Undersökningen byggde på att ett antal försökspersoner, med olika partisympatier, fick uttrycka sin åsikt om ett fiktivt välfärdsrelaterat lagförslag. Skulle man satsa på det alternativ som innebar större statligt stöd (uppenbart mer vänster) eller det som innebar mer återhållsamma statliga subventioner (uppenbart mer höger)?  Precis som väntat så tyckte de försökspersoner som sade sig sympatisera med demokraterna att alternativet som innebar större statligt stöd var bäst, medan de som såg sig som republikaner föredrog det andra alternativet.

Sen börjar det bli intressant. Del två av experimentet gick nämligen ut på att hälften av de deltagande personerna fick veta att demokraterna stod bakom det första alternativet och hälften fick informationen att det var republikanerna som stod bakom samma alternativ. Samma sak för alternativ två. Detta fick till följd att en stor del av deltagarna i experimentet helt plötsligt ändrade åsikt. Republikaner tyckte att det var en utmärkt idé att staten skulle bekosta förslaget och demokrater tyckte tvärt om.

Resultatet från experimentet visar entydigt att om man vet vilket parti som ligger bakom lagförslaget så har själva innehållet i detta inte något som helst samband med vilket alternativ man väljer. Vad som däremot har ett starkt samband med valet är vilket parti som sägs ligga bakom alternativet och försökspersonernas partisympati. De personer som på förhand sade sig vara demokrater tyckte att demokraternas alternativ var klart bäst, oavsett om detta involverade stora statliga utgifter eller ej. Som vanligt med oss människor så hade personerna i studien dock ingen som helst aning om varför de valt som de gjorde. De flesta var fullständigt övertygade om att de valt alternativ baserat på innehållet i lagförslaget, utan att bli påverkade av sin partitillhörighet. De trodde dock att andra blivit påverkade av sin partitillhörighet. (Kommer ni ihåg det där med att ”jag blir inte påverkad av reklam, men andra blir nog det.”?)

Anledningen till att vi handlar på det här uppenbart irrationella sättet är något som forskare kallar kognitiv dissonans. Kortfattat så handlar det om att vi strävar efter att vara rationella människor med logiska och konsekventa åsikter och handlingar. Om det dyker upp någon form av information som inte riktigt rimmar med våra tidigare val så uppstår kognitiv obalans. Hjärnan gör då allt för att återfå balansen. Om jag ser mig som anhängare till ett visst parti så är sannolikheten alltså stor att jag kommer anpassa mina åsikter i sakfrågor efter vad partiet tycker, även om jag på förhand tyckte helt annorlunda. Därför är det skitsvårt för partierna att locka över väljare från motståndarblocket.

Varumärken borde naturligtvis fungera på ungefär samma sätt. Det är en av anledningarna till att starka varumärken kan komma undan med en hel del innan jag överger dem. Ta Apple till exempel. Jag har en gång i tiden börjat köpa Apples produkter. Eftersom min hjärna tycker att jag är en rationell människa så måste alltså mitt val att köpa Apple ha varit genomtänkt och smart. Följaktligen blir jag övertygad om att Apple gör fantastiska produkter. De få gånger som Apple gör något fel (händer det?) så uppstår kognitiv dissonans i min hjärna, och jag ser genast till att återställa balansen genom att bortförklara den strulande produkten genom att glömma bort den eller hitta en förklaring som ligger utanför Apples kontroll, t.ex. att jag själv måste ha gjort något fel. Därför är ett starkt varumärke en fantastisk tillgång. 

Skicka glädje per meter!

Alla blir glada av en oväntad hälsning i brevlådan. I vår senaste kampanj för Posten är det dessutom lika roligt att skicka som att få. Besök glädjespridaren.se/remmar för att skicka metervis med glädje i godisremmar! 

Remmar

Sådärja. Nu är OLW marknadsledare på chips.

En historisk dag. Nielsen skickade tidigare idag ut månadens rapport och för fjärde månaden i rad är OLW störst i Sverige på chips. OLW är dessutom för första gången någonsin störst på 6 månader rullande, vilket innebär att nu också Nielsen står bakom att OLW är marknadsledare på chips.

Bild 2

Senaste nytt från Euromonitor

"Despite increasing health awareness, Swedes are not likely to give up their treats. A recent commercial by OLW chips includes a song about “fredagsmys” (cosy Friday) and it has re-established this word in the Swedish vocabulary. Fredagsmys is when the whole family gathers, watches TV and eats good things like ice cream, chips, sweets or similar treats. Swedish children will not compromise this time with the family. It is like a modern ritual for them, as time with parents is sparse during the weekdays".

För dig som mot förmodan inte vaknade med Göran

I morse var vår käre Göran med i TV4 Nyhetsmorgon och pratade valaffischer. Som vanligt på ett ödmjukt, positivt och balanserat sätt. Se det här: 

Hur kul kan shopping bli?

IMG_1224

Scanning av Londonska shoppingupplevelser gav mig en glad insikt. Gränserna dras allt mer sällan vid innovativ skyltning, korsexponeringar och inredning. Fler och fler handlare inser vikten av att i butiksmiljö prata om något utöver sig själva och sina produkter. Man skapar plats för lust och inspiration. De som lyckats har en bas av människor som av intresse och nyfikenhet kommer igen och igen. 

Komponenterna som återkommer är en konkret yta/plats, ett initierat utförande och en begränsad ageringstid. Man GÖR någonting så att man har någonting att SÄGA. Med verktyg som samtal, kunskap och konst växer nya taktiker fram för att särskilja sig från konkurrenter, sprida word of mouth och dessutom skapa möjligheter att tilltala nya målgrupper. Selfridges var tidiga med sin Ultra Lounge. Libertys lanserar höstens smyckeskollektioner under Jewellery Week, en vecka med föreläsningar, trendspaningar och hang outs för pryttelälskande damer. På Apple´s fritidsgård pratar datanördarna i timtals utan att expediterna frågar ”Vad får det lov att vara?”. 

Tony Hornecker är visserligen i restaurangbranschen, men är ändå ett lysande exempel på den nya ”upplevelsevågen”. Som scenograf/kock/stylist tar han med sig en blå dörr världen över och säljer mat utav bara farten. Hur det går till? Jo, han gör själva sin affär viral. Den blå dörren är en konstant bakom vilken han i Berlin, Buenos Aires, Glastonbury eller var som helst bygger upp en restaurang av vad som finns på plats. Menyn kostar alltid 25 €, då får man tre rätter och en flaska vin. Utan marknadsföring fylls restaurangen gång på gång var helst den slås upp. The Pale Blue Door är intressant nog i sig själv.

En knuff in i evigheten

DMO.omslag-kopia

"Den mentala orgasmen" är Per Robert Öhlins senaste bok och bra läsning för den som vill göra något värt att minnas och att bli ihågkommen för. Den handlar om kreativitet; vad det är och inte är, hur den fungerar och när den inte gör det, och varför den är så viktig (och rolig och skrämmande). 

Full av underhållande anekdoter och citat, är det en utmärkt bok att sparka igång höstterminen med, då vi fortfarande har ljus i blicken och hopp i sinnet. Och i slutet av boken bjuds vi på "100 kreativa frågor" som syftar till att sätta igång de kreativa kugghjulen på ett högst praktiskt vis. Läs den, så kanske din höst inte blir lik någon tidigare.

Mitt eget favoritavsnitt, troligen för att det stödjer det jag redan tycker (kognitiv bias, anyone?), är det där brainstorming som idéteknik skjuts i sank. Men sån är jag.

Läs mer om boken här.

Så...vad sägs om att göra lite irrelevant reklam?

Coconut
 

"Relevans" är ett intressant begrepp inom reklamen. Kanske är det inte överskattat, men ofta lite enkelspårigt behandlat, eftersom de flesta – i sin övertro på människors rationalitet – verkar tro att relevans bara har att göra med vad som sägs i reklamen. Om folk inte tycker att det som sägs har något med dem att göra är reklamen dålig, lyder logiken. Men som min gode plannerkollega Lars Friberg brukar proklamera finns även emotionell och kontextuell relevans vid sidan av den funktionella, vilket lite förenklat kan översättas till att relevans i reklam lika gärna kan handla om hur saker framförs och även att de sägs överhuvudtaget.

Men tänk om relevans till och med är...irrelevant? På ett sätt är den det: när det gäller förhållandet mellan hur mycket människor tror att de påverkas av reklam och hur mycket de faktiskt gör det. Det har att göra med ett psykologiskt fenomen som kallas "tredjepersonseffekten", som är ett kärt gammalt ämne här på bloggen och handlar om att vi tror att andra påverkas mycket mer av t ex reklam än vad vi själva gör. Tredjepersonseffekten är högst verklig och har bevisats många gånger i psykologiska studier, och är ännu ett uttryck för ett par av våra absolut mest basala drivkrafter som människor: kontroll och harmoni. Vi vill känna att vi är självbestämmande varelser som inte är i händerna på någon annan och vi vill ha ordning och reda i våra liv; inget eller ingen ska få rubba våra cirklar och om det ändå händer är vi fantastiskt duktiga på att ta fakta och värderingar som vid en första anblick ter sig oförenliga och smälta samman dem till en fullkomligt självklar helhet som vi kan leva med.

Relevansen då? Jo, idag läste jag något, på alltid lika förträffliga PsyBlog, som jag inte kände till om tredjepersonseffekten: att den är ännu större när människor inte uppfattar att budskapet är relevant för dem. När vi inte tycker reklamen är relevant blir vi alltså mycket mer påverkade av den än vi tror. Och mer än när budskapet uppfattas som relevant. Detsamma gäller om vi inte håller med om budskapet, eller om vi har en negativ inställning till avsändaren.

Nej, vägen framåt är nog inte att medvetet göra irrelevant reklam – den bör nog vara relevant åtminstone på något av de tre sätten. Men artikeln gör det ändå värt att än en gång fundera på hur vi faktiskt påverkas av reklam. Och att konstatera att ju mer vi lär oss om hur människor faktiskt fungerar, desto klarare blir det att effektiv reklam till väldigt liten del handlar om att överföra funktionella budskap från avsändare till mottagare.