Sök i arkiven

Åkestam Holst m fl
Kungsgatan 5
Box 7103
103 87 Stockholm
Phone: +46 8 14 11 11
Fax: +46 8 21 68 10
Skriv ett mail / Email us
Vi jobbar här / Our people

Antal inlägg: 1764
Kommentarer: 1249

« april 2011 | Hem | juni 2011 »


"Om jag känner mig som en katt som tittar på solnedgången"

Det är Conan O'Briens svar på frågan: "Hur vet du när du ser något riktigt innovativt?"

Fler råd från Conan här.

Vill du höja kvaliteten på din produkt? Gör mer reklam!

4397246022_2e12429ee2

Bild: Werner Kunz

"Vi ser inte världen som den är, vi ser den som vi är", sa en gång författaren Anaïs Nin. Givetvis, tänker vi – det är väl klart att vi inte ser saker objektivt. Men när vi arbetar med varumärken och reklam kan vi ibland glömma det och reflexmässigt få för oss att det går en tydlig gräns mellan "mjukt" och "hårt", mellan å ena sidan det människor kan tycka och känna om en produkt och å andra sidan det som produkten rent faktiskt är.

Därför kanske vissa blir överraskade av det faktum att reklam mycket väl kan påverka människors uppfattning om en produkts kvalitet. Och de som inte blir det, kanske ändå höjer ett ögonbryn åt hur stor påverkan är. 

En studie som handlar om precis det är "Advertising Spending and Perceived Quality" av Sridhar Moorthy och Hao Zhao (Marketing Letters 11:3 [2000]: 221-223). Moorthy & Zhao tittar helt enkelt på hur nivån på reklaminvesteringar påverkar människors uppfattning om produktkvaliteten för dels kapitalvaror, dels snabbrörliga konsumtionsvaror. För att förstå just reklamens påverkan analyserar de även andra variabler som kan påverka uppfattad produktkvalitet: marknadsandel, pris och objektiv kvalitet. Som mått på "objektiv kvalitet" används det betyg produkten fått i den amerikanska motsvarigheten till Råd & Rön. Totalt studerar de 170 varumärken i fem kategorier kapitalvaror och fem kategorier snabbrörliga konsumtionsvaror.

Så vad kommer de fram till?

Den mest spektakulära slutsatsen är att reklam har större påverkan på upplevd kvalitet än vad objektiv kvalitet har för snabbrörliga konsumtionsvaror. Reklam har också större påverkan än pris, men mindre än marknadsandel.

Några andra slutsatser:

  • För kapitalvaror är reklamens påverkan på upplevd kvalitet inte lika stor, eftersom köpprocessen innehåller mer faktasökande.
  • Har man provat varumärket tidigare, påverkas ens kvalitetsuppfattning mindre av marknadsandel, reklam och pris än om man inte gjort det.
  • Priset har en mycket svag påverkan på upplevd kvalitet, särskilt för snabbrörliga konsumtionsvaror. 

Varför det ligger till på det här viset går inte Moorthy & Zhao in på i någon närmare detalj, men med all sanolikhet har det med "mere exposure", "halo effect" och andra psykologiska fenomen att göra. Alltså med att vi är människor, inte maskiner.

Prata ett brev!

Pratpost är vår senaste kampanj för Posten och ett roligare sätt att skicka riktiga brev - du pratar och datorn skriver. Allt som behövs är din röst och en dator med mikrofon, sen är det bara att prata på! När brevet är färdigpratat betalar du 20 kronor för att skicka det med Posten. Brevet landar sen i brevlådan inom tre dagar. 

Pratpost_web

Radio:

Tango

Idolen

Pratpost


Printannonser:

Pratpost_annonser

 

9 sanningar om TV-tittande (JAR Generalizations, del 5)

Det var ett tag sedan jag postade något från generalizations-numret av JAR. Ledsen för det, men här är i alla fall del 5 (de tidigare delarna finns här).

Two_headed_tv

En bild som inte har jättemycket med inlägget att göra men som är kul. 

Även denna gång handlar det om TV, och än en gång är frågan huruvida TV har blivit mindre viktigt som reklammedium – i synnerhet efter det senaste decenniets fragmentisering och tekniska explosion. Som du redan gissat är svaret nej, tvärtom. Men det finns mer att gräva i och lära av i artikeln "Television: Back to the Future" av Byron Sharp, Virginia Beal och Martin Collins från University of South Australia.

Vad de har gjort är att titta på en mängd studier ända från 70-talet fram till 2008 i USA, Storbritannien och Australien för att få svar på frågor som:

  • Har TV-tittandet gått ner?
  • Hur har DVR påverkat TV-tittandet?
  • Tittar unga människor mindre på TV nuförtiden?
  • Är folk lojala till vissa program och/eller kanaler?
  • Varför har tittarsiffrorna för enskilda program och kanaler gått ner?
  • Varför har TV-reklam blivit dyrare?

Ok, ingen av studierna gäller Sverige specifikt, men frågeställningarna ovan känner vi igen även här hemma. Och att hävda att Sverige skulle bryta radikalt mot ett mönster som varit glasklart och ihållande i fyra decennier i de tre undersökta länderna känns svårköpt (och om det är någon där ute som har en motsvarande studie för Sverige tar jag mer än gärna emot den).

Här är i alla fall några av lärdomarna:

1. TV är fortfarande ett imponerande massmedium.

Två tredjedelar (!) av befolkningen tittar på TV någon gång under prime time varje kväll (enligt MMS är siffran ännu högre i Sverige). Och nästan hela befolkningen tittar på TV någon gång under veckan.

2. Folk tittar fortfarande lika mycket på TV.

Tiden som människor i genomsnitt spenderar framför TV:n varje kväll har legat på ungefär samma nivå i decennier (i Sverige har den t o m ökat de senaste tio åren, med ett undantag: män 15-24 år). TV-tittandet i minuter är dock inte normalfördelat. De flesta människor tittar mindre än snittet, medan en mindre grupp drar upp det.

3. Människor i olika åldrar har alltid tittat olika mycket på TV.

En del av variationen i TV-tittandet är systematisk och har alltid varit det. Äldre vuxna tittar mer på TV än unga vuxna. Barn tittar mindre på TV eftersom de lägger sig tidigare. Och ungdomar har alltid tittat mindre på TV än vuxna - även långt före Facebook och Twitter - helt enkelt för att de är unga, barnfria och har annat att göra.

4. De som tittar lite tittar inte smalt.

Man skulle kunna tänka sig att de människor som tittar mindre på TV också tittar "smalare", alltså på vissa väl utvalda program eller nischkanaler. Så är det inte. Det bästa sättet att nå dem är med breda program med höga tittarsiffror. Så var det på 70-talet och så är det nu.

5. Fragmentiseringen har gjort TV svårare och dyrare (men inte sämre).

Explosionen i antalet kanaler har förstås gjort det svårare att nå "alla" på ett enkelt vis. Men det går fortfarande att nå brett (se punkt 1), bara man planerar sina TV-köp lite smartare. Dessutom finns det ju fortfarande riktiga kioskvältarprogram – men i en fragmentiserad TV-värld är de mer sällsynta än tidigare och därför dyrare att köpa reklamtid i. Utbud och efterfrågan styr, precis som vanligt.

6. Små TV-kanaler är inte nischade, de är bara små.

Breda varumärken, breda målgrupper - nischade varumärken, nischade målgrupper. Eller hur? Det är ett tankesätt vi känner igen från all marknadsföring och även från TV-kanaler. Och visst är det inte feltänkt på papperet, men i praktiken lider nischade kanaler av samma "double jeopardy"-problem som nischade varumärken: inte bara är det färre människor som tittar på (eller köper, applicerat på varumärken generellt) dem, de som väl tittar på dem lägger dessutom en väldigt liten del av sin TV-tid (eller sina pengar) på dem. 

7. Kanallojaliteten har ökat.

Helt i linje med forskningen om beslutsfattande (se t ex "The Paradox of Choice" av Barry Schwartz), drar folk öronen åt sig när antalet valmöjligheter exploderar. Människor begränsar därför sitt TV-tittande till en liten grupp kanaler som de känner igen och lärt sig tycka om.

8. Människor är dåliga på att följa sina favoritprogram.

En av de mest överraskande slutsatserna i den här forskningen är att folk är rätt usla på att följa TV-program de gillar och att det blivit sämre med tiden. På 70-talet var det i genomsnitt 50% av de som sett ett avsnitt av ett program eller en serie som såg även det efterföljande avsnittet, och nu har siffran sjunkit till 30%. Där har vi en av förklaringarna till att DVD-boxar med TV-serier säljer så bra och till att repriser ofta får höga tittarsiffror.

9. Ny teknik gör inte att fler människor undviker TV-reklamen.

Flera decenniers TV-forskning har påvisat ett mycket starkt mönster i hur människor hanterar TV-reklam: en tredjedel tittar aktivt på reklamen, en tredjedel tittar delvis och gör något annat under tiden, en tredjedel tittar inte alls. DVR:er och annan liknande teknik kommer med största sannolikhet bara att ersätta andra sätt att helt eller delvis undvika reklamen bland de människor som redan gör det. Ett tecken på det är att de analyser där man jämför hushåll med och utan DVR inte uppvisar några skillnader i reklampåverkan.

När jag sitter och skriver det här kommer jag på att jag har ett ex av Jakob Bjurs intressanta avhandling "Transforming Audiences" i bokhyllan, om bl a TV-tittandets individualisering och sociala roll. Vi får se om jag skriver något om den nästa gång eller går vidare till del 6 i generalizations-serien. Ha en bra helg! Jag gissar att du kommer titta en del på TV.

Världens mest känsloframkallande webbspel.

Gå in på www.racet.nu och spela nu!

Skärmavbild 2011-05-19 kl. 10.43.03
Se trailern här:

Borde vi öppna i New York?

Hund2
Uppenbarligen är det något med våra jobb som triggar igång gilla-knappen på andra sidan Atlanten just den här våren. Nu har tre av de fyra stora reklamtävlingarna i USA avgjorts och facit så här långt är..........uppmuntrande:

Webby Awards: 6 finalister, 2 Webby´s (people´s choice).
New York Festival: 20 finalister, 1 Guld, 3 Silver, 2 Brons.
One Show: 5 finalister, 1 Guld, 1 Silver.

Ok, vi fattar att det inte är bara amerikaner som sitter i juryn, så kanske kan vi inte med säkerhet hävda att jobb från Åkestam Holst har någon sorts american flavour. Men alla skäl att bara snudda vid tanken på ett Akestam Holst New York, San Fransisco, Denver, Seattle eller kanske Jackson Hole eller Maui är ändå lite kittlande...

Så, nu tar vi och lugnar ner oss och återgår till vardagen. Det är absolut inget fel på Kungsgatan. Hm, Los Angeles, New Orleans.....

När ingen annan hjälp finns. Då behövs Sista hjälpen. En familj.

Ge Sista hjälpen.

En kaffe kommer sällan ensam

Hepp! En ny kampanj under Pressbyråns kaffekoncept "En kaffe kommer sällan ensam". 

Kaffe2    Kaffe5

Kaffe4    Kaffe1

Kaffe3  

Allt beror på hur man räknar. Idag gillar vi det här sättet!

Ad_math

Konsultföretaget Indikat ger ungefär en gång per kvartal ut ett nyhetsbrev som rankar Sveriges ledande kommunikationsbyråer inom reklam, PR och media.

Bland de olika mätpunkterna som kundkapital, internationella uppdrag, kundrelationernas längd osv, har vi på Åkestam Holst alltid varit mest intresserade av rankingen av byråernas kreativitet. Helt enkelt därför att det är ett mått vi själva använder när vi jämför oss. Inte bara med byråer i Sverige utan även internationellt. Vi bestämde någon gång på medeltiden att ”Reklam i världsklass” är en sorts affärsidé eller mål för oss själva. Det låter ju bra. Men är inte mycket värt om man inte kan hålla koll på hur man färdas mot målet.

Därför deltar vi i de viktigaste reklamtävlingarna i världen och Sverige. Och mäter oss med de bästa. Det är så himla lätt att man annars sitter hemma på kammaren och är världsmästare. Utan att någonsin ha spelat en match.

Hursomhelst, de senaste åren har vi legat på en stabil (ok, lite irriterande) tredjeplats i den svenska kreativitetstoppen. Före oss har Forsman & Bodenfors och DDB Stockholm omväxlat på första och andra plats. Det är duktiga byråer även internationellt, så det har vi kunnat leva med. Särskilt eftersom båda är så mycket större än Åkestam Holst och därför självklart producerar mycket mer jobb, med fler chanser att vinna kreativa utmärkelser.

Men så i förra veckan valde Indikat i sitt nyhetsbrev att också göra en krativitetsranking där man tog hänsyn till byråernas storlek. Alltså hur mycket kreativa utmärkelser byråerna får i förhållande till mängden reklam man producerar. Och vips, såg listan lite annorlunda ut. Plötsligt står en byrå som börjar på Å med kontor på Kungsgatan 5, överst på pallen. Före andra skickliga byråer som Lowe Brindfors och Garbergs, med DDB och F&B på fjärde och femte plats.

Vi har all respekt för att man kan ha invändningar mot att ranka på det här sättet. Men, som en känd byråledare en gång utryckte det; ”Finns det en tävling så är det roligare att vinna än att komma tvåa”. Så vi är glada hela veckan!