Sök i arkiven

Åkestam Holst m fl
Kungsgatan 5
Box 7103
103 87 Stockholm
Phone: +46 8 14 11 11
Fax: +46 8 21 68 10
Skriv ett mail / Email us
Vi jobbar här / Our people

Antal inlägg: 1733
Kommentarer: 1242

« april 2012 | Hem | juni 2012 »


Ny radiospot för Olw solo's. Fredagsmys i rör.

  OLW-olw_se-puff-solos

 

Frieriet 30s

 

 



Känslan klockan 5.

I den senaste kampanjen för OLW sätter vi förstoringsglaset på känslan som infinner sig när klockan slår fem på fredagen. Ögonblicket när vardagen tar slut och helgen tar vid. När man får kasta loss från plikter och måsten och åka hem till nära och kära – äntligen kan fredagsmyset börja!

 


Newton hade fel.

Brukar du som jag ligga vaken och fundera över Newtons första lag? Inte? Den så kallade tröghetslagen har styrt vårt sätt att tänka i mer än 300 år och kan tyckas så självklar att förmodligen bara en idiot skulle ifrågasätta den.

Lagen lyder: ”En kropp förblir i vila eller i likformig rörelse så länge inga yttre krafter verkar på kroppen.” 

Enkelt skulle man kunna utrycka det som att ”ingenting händer av sig självt.” Bilar startar inte av sig själva, stenar hoppar inte plötsligt upp från marken, godis försvinner inte bara utan anledning. Ja du kan säkert komma på oändligt många fler exempel, den här lagen är evigt gällande och styr hur vi ser på våra liv och vår omgivning i allt. Det är bara det att lagen inte stämmer.

Fundera på det, om ingenting händer utan anledning, då kan inte heller något uppstå ur ingenting. Men lik förbannat finns vi. Javisst, Big Bang säger du kanske. Men vad fanns innan Big Bang? Och vad fanns innan det? Något måste varit först. Men detta något kan inte ha funnits, för något kan inte uppstå ur ingenting. Ja du ser, Newton hade fel. För något finns ju. Du sitter ju här och läser detta. Och nu kommer poängen: en teori behöver inte vara sann för att vara användbar.

Newtons första lag stämmer i 99,99% av alla fall (minst). Den är inte sann, men den är användbar. Finns Gud? Ingen vet. Är det en användbar teori? Absolut.  

Reklam är som bekant ingen vetenskap. Det är svårt att bevisa allt som vi tror oss veta. Ibland kanske vi borde fundera mindre på vad som är sant och mer på vad som är användbart. Jag tror det gäller i yrkeslivet såväl som i privatlivet.

 

Slaget om ära, berömmelse och 140 miljoner kronor.

I helgen kokar Solvalla. Två V75-omgångar och årets största lopp – Elitloppet – ska avgöras inför 50.000 åskådare och miljoner TV-tittare. Även bloggläsare uppmuntras starkt till att vara med och spela. Känslan att följa dramat med en Harry Boy i handen är mäktig dessa dagar. Det ligger trots allt 140 miljoner i potten. Låt slaget börja.

En sommarhälsning att dofta lite extra på.

SMS, MMS, hela svallande webben. Visst är det snabbt och praktiskt. Men en hälsning som susar vägarna fram, bärs av händer fram till mottagaren och läses med ett leende är något speciellt. Det är en paus i tillvaron som får människor att vilja lyssna. I år får vykortet en extra dimension. Postens nya Prylkort har plats för alla juni, juli och augustis små fysiska detaljer. Så att någon långt bort från din brygga, strand eller hängmatta ska känna hur just din sommar doftar och känns.     SOMMAR_AFFISCH

SOMMAR_KORT

Prylkorten finns gratis hos Sveriges postombud. 

 

Ännu mer stöd för att känslorna styr över tänkandet

Heart vs brain

Dags att återigen ta upp ett kärt ämne som vi tenderar att återkomma till med jämna mellanrum – beslutsfattande. Hur går det egentligen till? Att vi inte är rationella varelser som fattar välgenomtänkta förnuftiga beslut, utan snarare känslodrivna varelser som fattar emotionella beslut, och sen efterrationaliserar dem för att kunna känna oss som kloka analyserande personer, finns omfattande forskning som stödjer (sök på t.ex. ”känslor” här på bloggen för ett axplock). Men forskning på det området kan man ju inte få för mycket av, så jag tänkte hänvisa till ännu en studie i ämnet. 

Forskare på University of Exeter har nyligen genomfört en studie där de ställt människor inför olika typer av ekonomiska beslut, i form av förslag på hur 10 £ ska delas upp mellan försöksdeltagarna. Det visade sig naturligtvis att många fattar fullständigt irrationella beslut, sett till traditionell ekonomisk teori, om de ställs inför orättvisa förslag. Så långt inga överraskningar. Där det börjar bli intressant är när forskarna också väger in försökspersonernas fysiologiska reaktioner på de olika förslagen. Genom att mäta förändringar i hjärtfrekvens och svettproduktion i fingertopparna kunde forskarna skilja mellan personer som blev starkt respektive svagt känslomässigt och fysiologiskt påverkade av förslagen. 

Deras slutsats är att de personer som fick starka fysiologiska reaktioner av de olika ekonomiska förslagen också i betydligt högre grad gjorde irrationella, ekonomiskt ofördelaktiga beslut, jämfört med de personer som inte reagerade lika starkt. Men för att detta samband ska gälla måste man också vara bra på att lyssna på sin kropp. Något som testades genom att låta försökspersonerna räkna sina egna hjärtslag. De personer som kunde göra detta med hög träffsäkerhet var alltså mer benägna att påverkas av sina känslomässiga reaktioner än dem som var sämre på att lyssna på sina kroppar.

Läs mer om studien här.

 

Meta-T-shirt

Kidult är en "graffitivandal" som ofta använder sig av ett antikapitalistiskt budskap i sina aktioner. Han ogillar dessutom skarpt när varumärken som Kenzo, Christian Louboutin, Colette, Hermes, Louis Vuiton, Agnes B, Celine etc. använder sig av graffiti och street art för att tuffa till sig, ergo sälja mer. Hans hämnd har varit att med en modifierad brandsläckare spraya ner hela deras butiksfasader med sin tag eller diverse budskap. Butikerna har varje gång så fort det bara gått tvättat bort klottret. 

1[1]

2[1]

Senast i raden att bli attackerade var Marc Jacobs butik i New York. Något som Kidult gladeligen twittrade om. 

3[1]

Marc Jacobs tänkte dock lite annorlunda jämfört med sina kollegor och vände snabbt på steken till sin fördel. Han började genast twittra om att det var ett samarbete och så tog han fram en t-shirt med fotot screentryckt på. Till skillnad mot Kidults liknande vanliga suport-t-shirts som kostar runt 290 kr så satte Marc sin prislapp till drygt 5000 kr och skrev ART BY ART JACOBS under. Det måste svidit ordentligt för Kidult när han insåg att han nu står i centrum av den kommersiella cirkusen som han själv gör allt för att bekämpa.

4[1]
Kidult har nu snabbt besvarat det hela genom att ta fram en egen version av t-shirten, men med texten NOT ART BY KIDULT. Den kommer släppas idag och kostar ca 65 kr.

5[1]
Det går inte helt oväntat ett rykte som lyder att det hela trots allt är ett samarbete. Något som vi innerligt inte hoppas och inte heller tror att det är. Vilket som har Marc Jacobs och Kidult lyckats med en ordentlig viral som spridits blixtsnabbt över nätet.

Exemplet illustrerar ovanligt tydligt hur varumärken inte är varumärkesägarens kontroll – varumärken är allas egendom. Mer så nu än någonsin tidigare. Kloka varumärkesägare inser detta och bjuder på sitt varumärke. Ju mer människor får interagera med det och engagera sig i det, desto djupare kan relationen till det bli. Varumärkesstrategen och författaren Marty Neumeier är på samma sak när han säger till varumärkesägare att ”[a brand] is not what you say it is. It’s what THEY say it is” och uppmanar dem att omfamna detta faktum.  
 
Marc Jacobs var klok nog att förstå det i det här fallet; istället för att försöka städa undan spåren från Kidult tog han det till sig på ett sällsynt begåvat sätt och kapitaliserade på det genom att ge egna fans (och Kidults fans) någonting som aldrig skulle ha kunna kommit inifrån företaget. Obs! detta betyder förstås inte att man bör släppa allt helt fritt, eller att man ska vara glad när någon vandaliserar ens varumärke, men det betyder att någonting större kan hända när man bjuder in istället för att stänga dörren och sköta allting själv.

6[1]
Avslutningsvis, för att göra allting ännu mer intressant, har någon kvick och kvicktänkt person tagit fram en t-shirt med t-shirten tryckt på. Kanske ingen storsäljare, men det gör onekligen historien ännu roligare. Det kan vara värt att ägna en liten tanke åt att allt detta har hänt inom loppet av någon månad, och vad det innebär.

Fredagsmys från förr.

Cheeze_Doodles_OLW

Alla som längtar efter solen sträcker upp en fot

OK_low_1010-0512_toppsk_maj_420x297

På Apotek Hjärtat står personalen redo att bistå kunderna i konsten att få vackra fötter till sommaren och sandalsäsongen. Den nya kampanjen är elegant fotograferad av skickliga duon Bohman+Sjöstrand. 

Sportbladet hyllar de kunniga/Sportbladet celebrates the knowers.

Inför Hockey VM och EM i fotboll släpper Sportbladet en ny kampanj. Det är också vår första för Sportbladet sedan samarbetet med Aftonbladet inleddes. 

I film, annonsering och radio hyllas den typiska läsaren, en person som vet mer än de flesta om sport. Hur extremt mycket en del kan märkte vi först när vi började intervjua dem. En kille kunde rabbla alla fotbollsspelares favoritmat till exempel.

I reklamen möter vi stjärnorna bakom stjärnorna. Hjältarna som alla riktiga fans vet är minst lika intressanta som målgörarna. Tre Kronors förbundskapten Par Mårts och materialförvaltare Anders “Pudding” Weiderstål dyker upp i både TV-reklam och radio. I kampanjens andra fas är fotbollslandslagets kock Mats Broström och spelaren Tobias Hysén i fokus.

Filmerna har regisserats av Christoffer von Reis/Camp David

................................................................................................................................

As the Hockey World Championship and UEFA Euro 2012 starts, the leading daily sport paper Sportbladet launches a new campaign. This is also our first work for Sportbladet since we started our collaboration with Aftonbladet. The campaign celebrates the typical reader who knows more than the most about sports.

In TVC and radio ads we get to know some of the stars behind the stars. The heroes that all fans knows are as interesting as the super popular strikers – such as Swedish Hockey coach Pär Mårts, material keeper Anders “Pudding” Weiderstål and the chef of Swedens National Soccer team Mats Broström.

 

Reklamfilm / TV ads

 

Annonser / Print ads

AFTO_0011_Damer pa kafe_526x372

AFTO_0011_Antikhandlarn_526x372

AFTO_0011_Fiskare_526x372

AFTO_0011_Frisoren_526x372

AFTO_0011_Lusthus_526x372

AFTO_0011_T-banevakt_526x372

Bagaren_526x372

Barnvagnspappor_526x372

Dansbanan_526x372

Fotbollsplanen_526x372

Korvtanten_526x372

Paret på bänken_526x372

Pokal-tjejen_526x372

Svampplockare_526x372

Radioreklam / Radio spots

Sportbladet - Telefonnumret

Sportbladet - Trubaduren

Sportbladet - Hejarramsa

Sportbladet - Tåget

 

 

Camera Poetica

Instamatic

Min vän David Lindecrantz lanserade för några veckor sedan en ny retrokamera-app för iPhone. Man kan tycka att marknaden för retrokameraappar borde vara mättad. Men till skillnad från alla de appar som lägger en solblekt Instamatic känsla över alla dina bilder, så tar den här appen dig tillbaka det digitala 80-talet. Med 1-bit Camera fotar du i 1-bitars format. Alltså stenhårda svartvita bilder. Ingen gråskala, bara ettor och nollor – bara svarta eller vita pixlar. Hela appen är dessutom smakfullt designad i klassiskt Macintosh manér och bilderna påminner om vad man kunde göra med en GameBoy Camera, och det ger i alla fall mig gåshud.

Interface

Häromdagen läste jag om en annan kamera, Descriptive Camera, som tar än mer abstrakta bilder. Kameran är utvecklad av Matt Richardson på NYU Interactive Telecommunications. När man knäpper en bild med Descriptive Camera så printar kameran efter någon minut ut en liten papperslapp med en kort text som beskriver det man fotograferat. Man får alltså inte ut någon bild alls utan istället en beskrivning av bilden i text. Kameran finns än så länge bara som prototyp, men jag gissar och hoppas att någon appifierar den snart. Mer om Descriptive Camera här [BBC].

Printouts

Två av kamerans inte helt objektiva bildbeskrivningar

Descriptivecamera

Kamerans baksida

Är det verkligen att kasta pengarna i sjön?

Like_ale1

Den bästa reklamen för småföretagare var enligt en artikel i Dagens Industri för några veckor sedan rekommendationer. Påståendet är helt korrekt, jag anser dock att det finns olika sätt att tolka de resultat som kom fram i den underliggande studien som Maria Ottoson hänvisar till i artikeln. Mycket av dagens forskning pekar nämligen på att en word-of-mouth process, som rekommendationer är en del av, kan startas på fler sätt än artikeln får det att framstå, enbart av existerande kunder. Självklart har existerande kunder en viktig roll i själva spridningen, men det är möjligt att som företag med olika knep öka chanserna för att spridningen ska ske. Ett företag kan både underlätta för existerande kunder att berätta och för potentiella kunder att ta del av rekommendationerna. Maria Ottoson påstår istället att en möjlig konsekvens av resultatet är att  ”Annonsering kan vara att kasta pengar i sjön för småföretag”. Jag skulle snarare vilja påstå att det är en icke optimal användning av de reklammedier som listas i artikeln, och då framförallt de digitala medierna, som leder till att småföretag kan uppleva annonsering som att de slänger pengar i sjön. 

Enligt artikeln listas hemsidan som den näst viktigaste säljkanalen för småföretagare medan sociala medier ligger i botten. Traditionella printannonser i tidningar rankar 19 % som en viktig väg till nya kunder, medan bara 7 % lyfter upp internetannonser som ett viktigt verktyg. Vidare uppger drygt 60 % av småföretagarna att återkommande kunder är den viktigaste inkomstkällan. Det mest häpnadsväckande här är att sociala medier hamnar i botten, ett verktyg som annars borde vara väldigt intressant för småföretagare då det är ett väldigt kostnadseffektivt sätt att nå ut med sitt budskap. Om det används på rätt sätt det vill säga. 

Aktuell forskning (Frederick F. Reichheld 2003 - The One Number You Need to Grow) fastslår att det ett företag främst bör fokusera på är att få existerande kunder att rekommendera produkten/servicen till människor i sitt nätverk. Orsaken är att lojala återkommande kunder är viktiga men är inte de kunder som får företaget att växa, det är nya kunder som testar produkten, blir sporadiska användare och i slutändan möjligen blir en lojal kund (sistnämnda är dock inte ett mål i sig)  som får företaget att växa. (Anschuetz, Ned; 2002. “Why a Brand’s Most Valuable Consumer is the Next one it Adds”). Kortsiktigt är självklart befintliga kunder viktiga för att säkerställa ett positivt kassaflöde men om företagets önskan är att växa bör man fokusera lika mycket, om inte mer, på  att locka nya kunder. Småföretagare har dock oftast en begränsad budget för kommunikation vilket kan göra det svårt att få uppmärksamhet och genomslag i traditionella medier. Detta är dock ingen omöjlighet men kräver att det är något speciellt med annonsen, antingen i utförandet eller i vilken kontext annonsen sätts. Den ska helt enkelt ha en hög grad av kreativitet. Om man lyckas skapa något som människor vill sprida vidare slutar det idag oftast med att den sprids på nätet, där sociala medier har en central roll. Därför bör man inte alltid som småföretagare se traditionella medier som en nödvändig kanal för att kommunicera ett direkt produkterbjudande eller som ett startskott för en bredare, och om optimalt genomförd, mer kostnadseffektiv kampanj online. Med den kunskapen som finns idag kan man som småföretagare öka chanserna för att få igång en word-of-mouth process som både lockar nya kunder och ger befintliga kunder en känsla av stolthet som early adoptors genom en välplanerad online kampanj. 

Ett bra exempel på ett företag som har lyckats med att använda de digitala kanalerna för att starta en word-of-mouth process är en nyöppnad hamburgerrestaurang i Stockholm som heter Flippin´Burgers. En sökning på google ger en ganska tydlig bild av alla de spår som lämnats och jag själv har nog hört restaurangen nämnas som en av de bästa hamburgerrestaurangerna ett flertalet gånger innan de ens hade öppnat. Jag tycker det visar ganska tydligt att annonsering för småföretag inte är att kasta pengarna i sjön, det gäller bara att ha en tydlig plan för vad man vill ha sagt och hur man bör gå tillväga för att nå ut med sitt budskap. Eller vad tycker du?