Sök i arkiven

Åkestam Holst m fl
Kungsgatan 5
Box 7103
103 87 Stockholm
Phone: +46 8 14 11 11
Fax: +46 8 21 68 10
Skriv ett mail / Email us
Vi jobbar här / Our people

Antal inlägg: 1742
Kommentarer: 1245

« oktober 2012 | Hem | december 2012 »


Världens största memoryspel ska göra Posten top-of-mind i jul


 
På måndag den 3:e december kl. 15.00 börjar Postens stora Julklappsmemory där hela svenska folket har chansen att mötas i ett megastort parti memory. Kortlek och köksbord har ersatts av 400 julklappar och en 240 kvadratmeter stor lagerlokal. Livespelet direktsänds på julklappsmemory.se och pågår så länge det finns paket kvar. Hittar du två paket med exempelvis en smartphone, vinner du båda. Däremot kan inte julklapparna skickas till samma mottagare (vem vill ha två likadana klappar?). Vilken tur att det är lika roligt att ge som att få.

Har vi inte kommit längre?

 Skärmavbild 2012-11-23 kl. 09.10.55

Vi börjar se tydliga signaler, framför allt i media, som pekar på en stundande lågkonjunktur. Det varslas här och det ”sparas” där.

För oss som jobbar med reklam, media och kommunikation i största allmänhet börjar också märka de klassiska signalerna. Vi läser oftare och oftare om företags marknadsavdelningar som uttalar sig ungefär så här ”Vi har fått sparkrav från ledningen, så nu behöver vi minska marknadsbudgeten".

Jag vet att jag sannolikt predikar för de redan frälsta. Men allvarligt talat är det inte märkligt att kommunikation fortfarande, 2012, ses på exakt samma sätt som det gjort sedan företag började marknadsföra sina produkter?

Nu var det ett tag sedan jag genomförde mina ekonomistudier men jag minns att om ett företag vill öka sin lönsamhet så kan man göra det på två sätt. Antingen ökar man intäkterna eller så minskar man kostnaderna.

Om den grundregeln fortfarande gäller så innebär det fortfarande att marknadsföring ses som en kostnad i de flesta styrelserum och inte ett sätt att öka intäkterna. 

Personligen tycker jag det är helt obegripligt eftersom vi idag har alla möjligheter att faktiskt bevisa vilket värde marknadsföringen bidrar med i företagens kassaflöde. Företag behöver inte längre anta eller gissa sig till effekten av marknadsföringen utan de ta reda på exakt vilket ekonomiskt bidrag deras investeringar i reklam och kommunikation skapar.

För en av våra uppdragsgivare (som inte kommer dra ner sin marknadsbudget) ser vi till exempel att 1 reklamkrona ger 7 kronor tillbaka. Man behöver inte sitta i en styrelse eller ha en doktorshatt i ekonomi för att fatta att en avkastning på 7 är sanslöst bra.

Men uppenbarligen når dessa siffror aldrig fram till styrelsen eller så är det för många företag som inte mäter sina reklaminvesteringar på rätt sätt. Oavsett vad, så anser jag att det ligger i vårt ansvar som jobbar med reklam, media eller kommunikation att hjälpa våra uppdragsgivare att mäta rätt. Men det ligger också i vårt ansvar att säkerställa att det värde vårt arbete resulterar i når fram till styrelser, ledningsgrupper och till de som fattar besluten. 

Reklam som folk pratar om.


Byråns senaste film för Folksam är (tillsammans med Zlatans mirakelmål) veckan virala fenomen världen över. Toppat med inslag på CNN (bl a intervju med Folksams Lena Strand) och Huffington Post. Väldigt, väldigt kul för alla inblandade! Sedan vi inledde samarbetet med Folksam för tre år sedan har vi fått förtroende att på djupet vara med och identifiera vilka associationer och drivkrafter som verkligen påverkar attityd och försäljning. Sånt leder till reklam som både fungerar och gillas. Har du inte sett filmen? Kolla här.

Säg hej till en subkultur!

”A counterculture is a set of norms and values of a group that sharply contradict the dominant norms and values of the society of which that group is a part.” 

Ovanstående citat är från en bok jag för tillfället läser som heter Countercultures: The Promise and Peril of a World Turned Upside Down av J. Milton Yinger. Boken har några år på nacken då den publicerades redan 1982 men den är fortfarande en av de mest omfattande böckerna kring subkulturer. Jag fastnade för ämnet när jag började jobba med kommunikation då jag började förstå hur viktigt det är att det finns en konflikt i en berättelse som ett varumärke berättar.  Det ska finnas något man tar spjärn emot för att få människor att bli  intresserade av det man säger och i slutändan agera i linje med det budskap man som varumärke sänder ut. Det fick mig att fundera över om man som varumärke kan använda sig av konflikter på flera nivåer för att förstärka sitt budskap ytterligare.

Från barnsben blir vi alla formade av samhällets sociala kontroll, i form av lagar och normer, där vi lär oss vad som är ett bra respektive dåligt beteende. Vi följer i de allra flesta fall dessa riktlinjer för att inte riskera att bli utstötta, och flockdjur som vi är fungerar denna kontrollmekanism förvånansvärt bra. Men ingen kontrollmekanism är perfekt vilket får som konsekvens att vi följer vissa normer i det  ”öppna” trots att vi kanske egentligen är tveksamma till om det är rätt. Där stannar dock många i sitt ifrågasättande pga den starka inlärningsprocess vi gått igenom med hotet om att bli utstött om vi inte ställer in oss i leden.  Men ibland känner människor så pass starkt för sin sak att dem delar med sig av sin tveksamhet mot ett rådande beteende till en större grupp. Om det uppdagas att flera inom gruppen känner likadant kan det sluta med att gruppen slutar agera efter samhällets normer och istället börjar agera utefter det gruppen anser är rätt. Detta är, mycket enkelt beskrivet, början på en motrörelse som i ett senare skede kan komma att utvecklas till en subkultur.  Inom processen där människor dagligen tar ställning till olika normer är full av interna konflikter, under resonemanget med sig själv kring om ett beteende är rätt eller om det är fel och efter att man har gjort sitt val där man fortsätter resonera kring om man gjort rätt val. Dessa konflikter blir ännu starkare inom en subkultur då gruppens värderingar står i konflikt med vad samhället i stort känner och tycker. Hur kan man då som företag utnyttja detta till sin fördel?

När en subkulturs värderingar sprids vidare och lyckas nå ut till fler likasinnade kan rörelsen bli så pass stor att den påverkar resten av samhället, och kanske blir t.o.m subkulturens värderingar till slut en naturlig vardag för de många människorna.  På denna resa, från subbgrupp till subkultur och mot den stora massan, ser jag att ett varumärke har en intressant roll att spela, nämligen som en hjälpande hand. Genom att uppmärksamma och hjälpa en subkultur att bli hörd svarar man på människors behov av tillhörighet, för likt en individ söker även en grupp människor efter tillhörighet, och desto fler likasinnade som ansluter sig till gruppen desto starkare blir den befintliga gruppens övertygelse vilket eldar på rörelsen ytterligare. Genom att vara denna röst som får subkulturen att känna sig sedda och lyssnade på har man en god chans som varumärke att skapa en stark relation med människorna inom subkulturen. För man står på deras sida i ”kampen” mot de andra. Om subkulturen sedan växer kommer varumärket som är knutet till den specifika subkulturen förhoppningsvis att växa med den.

Det finns flera exempel på när varumärken lyckats med att knyta sig till en subkultur, titta bara på de varumärken som var snabba med att se storheten i skatekulturen när den föddes. Idag är flera av dessa varumärken globala aktörer som även lyckats med bedriften att bli närvarande i andra kategorier som skiljer sig från den ursprungliga, mycket tack vare sitt starka varumärke. Red Bull har på ett liknande sätt utnyttjat de växande extremsporterna för sprida sitt budskap.  Ett annat mer färskt exempel, där det dock är för tidigt för att avgöra om det är ett framgångsrikt exempel eller inte, är FujiFilms senaste kampanj för sin X10 kamera som man kan läsa mer om här

Jag tycker det är en intressant strategi i kommunikationssammanhang att rikta sig mot subkulturer då det där redan finns en sann infödd konflikt, en längtan efter att bli sedd och en önskan om hjälp att sprida sitt budskap vidare. Men det är även något som företag kan bli bättre på att ha i åtanke redan vid produktutvecklingsfasen. Som jag tidigare nämnt här blir kommunikationen starkare när den håller ihop hela vägen ner till kärnan i produkten. Vidare är konkurrenssituationen ofta inte lika våldsam som om man riktar sig direkt mot massmarknaden med en ny produkt, och med en bra produkt och en stark kommunikation kanske subkulturen blir den nya massmarknaden...

Vår senaste kampanj för Folksam flyger. Bokstavligen.

Som vanligt använder Folksam inte traditionella försäkringsargument i sin reklam, utan tar istället fasta på de känslor som människor har för det som de försäkrar. De här filmerna hyllar två av Folksams fyra miljoner kunder: Eva och hennes kärlek till sin katt samt Daniel och hans radiostyrda helikopter. Filmerna är producerade tillsammans med Film de Liberté.